Stenehedspelen 1955 25-2
I en låda hittade jag ett programblad för Stenehedspelen daterat 1955. Det visade sig att Föreningen Hällevadsholmsbygden var arrangör av en teaterpjäs som utfördes utomhus vid Stenehed. Pjäsen handlade om Kung Rane på Raneborg och Drottningen på Hud. Priset för programbladet var 1:- Det var ett fornspel i 3 akter och 6 avdelningar av Willy Walfridsson och med regi av S.Rud. Lindahl.
Musiken var visor av E.A.Karlfeldt och Willy Walfridsson tonsatta av Tor Bergner.
Personer som deltog i pjäsen var:
| Namn | Roll |
|---|---|
| Sigbritt, drottning på Hud | Wilma Olausson |
| Rane, kung på Raneborg | Karl Nilsson |
| Ingegerd, kung Ranes moder | Märta Falck |
| Nils Sluge, Ranes fosterbroder | Osvald Jönsson |
| Sote Korte, Sigbritts förtrogne | Sven Ekstorm |
| Gunlög, tärna på Raneborg | Irma Olofsson |
| Blanche, tärna på Raneborg | Anna-Lisa Karlsson |
| Erik Bryte, bryte på Hud | Eric Carlsson |
| Urild, Erik Brytes hustru | Wanja Jönsson |
| Kroknos, bard på Raneborg | Tor Bergner |
| Löstunga | Thore Ericsson |
| Gorm, bryte på Raneborg | Johan Bengtsson |
| Ulf Ärrige, Tanumskämpe | A. Åblad |
| Ylva | Gun Lindkvist |
Dessutom: tärnor, kämpar och trälar
I programbladet med en beskrivning av berättelsen om Kung Rane och Drottning Hud av manusförfattaren Willy Walfridsson kan vi läsa: När författaren i sitt önskemål att åt sin hembygd skapa ett friluftspel att uppföras varje eller vartannat år, fördjupade sig i bygdernas sagoskatter gjorde han den vemodiga iakttagelsen att bohusläningen, på sin tid kanske inte en landets yppersta berättare, numera i det närmaste förlorat kontakten med den muntliga berättartraditionen av svunnen tid. Iakttagelsen är ingalunda begränsad till provinsen. Med detta i tankarna synes det oss – författare, arrangörer och medverkande så mycket angelägnare att åt eftervärlden bevara kännedom om denna speciella Svarteborgssaga. Willy Walfridsson 1904–1968 (ursprungligen Karl Valfrid Carlsson) var född i Bärfendals socken. Han gav sig av på luffen i unga år på grund av arbetslöshet och fattigdom. Han tog sig till huvudstaden och försörjde sig med småjobb som springpojke, trumslagarpojke, kafémusiker och genom att skicka in bidrag till tidningar. År 1933 gjorde han debut som författare till Luffarliv på svenska landsvägar och Slavar. De skildrar den svenska arbetarklassungdomens utsatthet under depressionen på 1930-talet.
/Källa Wikipedia
Tor Bergner 1913-1990 känd under namnet Broder Tor var en poet,trubadur och kompositör med utmärkelser som Ferlinpriset, Evert Taube stipendiat och Trubadurpris./Källa Wikipedia.
Min svärfar Allan besökte föreställningen då 1955 men kan tyvärr inte berätta mer om det än att det var en lång pjäs som utspelades utomhus och att han var bekant med några av de deltagande aktörerna.
På sista sidan i programbladet finns en beskrivning av Föreningen Hällevadsholmsbygdens arbete för bygdens framtid och utveckling. Slutorden i den texten är en uppmaning som är viktig än idag:
Som ett led i föreningens allmänt kulturella arbete ingår att bevara och vårda de värden, som representeras av bygdens fornminnen, traditioner, sagor och sägner. I fortsättningen som hittills vill föreningen Hällevadsholmsbygden verka i bygden, GENOM BYGDEN – FÖR BYGDEN
På Munkepedia kan du se programbladet i sin helhet med foto på skådespelarna och annonspresentationer från de företag som bidragit. Där finns även berättelser om Stenehed.
Kerstin Sohlberg