Namn på platser och natur 11-2

Från MHF-Wiki
Version från den 7 oktober 2022 kl. 16.12 av Lennart (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Lokala namn och uttryck i Munkedal - och lite om deras betydelse (1).


I Munkedalstrakten förekommer, som på många andra ställen, lite underliga, lokala namn och uttryck på områden, gårdar, torp, sjöar, berg och andra platser. Vi skall försöka skapa lite klarhet i var dessa namn och uttryck kommer ifrån och vad de kan betyda.

Vår förhoppning är att vi i några kommande nummer av Hembygdstidskriften, skall kunna redogöra för fem till tio konstiga namn eller uttryck varje gång.

Först skall jag försöka förklara uttrycket ”keratten”.

”Keratten” var belägen vid ”Bommen”, intill Örekilsälven, bakom f.d. bandybanan och den grusträningsplan MIF, idag, har längs med Tångevägen.

Ett slags ”paternosterverk” var byggt intill älven. Nere vid vattnet stod så kallade ”påstickare” och stack det flottade timret på ”keratten”, som var en kloförsedd kätting, som forslade timret uppför kerattbanan till upplaget. Upplaget var beläget där de två grusplanerna idag ligger.

(Om någon av Er läsare har ett kort på ”keratten” skulle det vara mycket värdefullt för Hembygdsföreningen att få kopiera detsamma).

Amunderöd innehåller det gamla bohuslänska mansnamnet Amund. Ändelsen ”röd” betyder ”röjning”. Det vill säga platsen som Amund röjde.

Amunderöd är känt i gamla handlingar redan 1544.


I Munkedalstrakten finns, och har funnits, flera ställen med namnet ”Klamphuset” eller liknande. Dessa beteckningar härrör oftast från ett gammalt byggnadssätt där en byggnad, helt eller delvis, uppförts av träklossar (klamp), eller tvärlagda stockändar.


1659 till 1697var ”Björid ett så kallat prästbolhemman. Namnet innehåller det gamla ”björa” som betyder "bäver". Id är samma som ed, vilket betyder en sträcka med forsar.


Under Björid fanns en plats som kallades ”Blockhuset”.

På denna plats fanns ett boningshus, en kvarn och en vadmalsstamp. Huset har ibland jämförts med ett befästningsverk, det vill säga ett ”blockhus”.

En annan möjlighet är att platsen kan innehålla mansnamnet Block.


”Brevik”, nämnt i gamla handlingar redan 1391, är beläget vid en bred, rund vik längst in i Saltkälle-fjorden

Under Brevik ligger hemmanet ”Saltkällan” som betyder just ”saltkärl”, det vill säga, stora kärl/kittlar att koka saltvatten i för saltframställning.


Vidare låg under Brevik torpet Borrsätten vars namn troligen härrör från en man som kallades ”Borgsätten” eftersom han troligen kom från en plats som hette Borgsäter. Slutleden ”rav” betyder röv, anusöppning, rumpa, eller ända.

Bråland var indelt till översten vid Bohusläns regemente. Namnet är nämnt (i gamla handlingar) redan 1544.

"Bråland” betyder ”åstranden där bron är belägen" eftersom det förr fanns en träbro upplagd på bockar alldeles nedanför mangårdsbyggnaden. För att komma till bron fick man ta sig utför mycket branta backar.

(”Brå”, betyder ”bro”, och ”land” betyder ”odlat markstycke, land vid vatten, åstrand, sträcka utmed vatten, strandmark, eller strand”).


På fastigheten Bråland låg fastigheten ”Frukvarn” känt från gamla handlingar redan 1659. ”Frukvarn” var troligen en kvarn ägd av en ”högättad dam”. Därav namnet.


Om våra läsare har frågor kring gamla, lokala namn eller uttryck får Ni gärna sända dem till undertecknad så skall jag försöka hitta förklaring på desamma. Detsamma gäller om Ni vill bidra med, och förklara, konstiga ord och uttryck.

Skicka Era frågor, mm till Munkedals hembygdförening, Ord och uttryck, Myrbottenvägen 2, 455 34 Munkedal.


Håkan Grundberg