VII. Om allehanda slags Fyrfotade samt kräkande djur

Tillbaka till Thet 6:e Capitel Scannade sidor

Thet 7de Capitlet. Om allehanda slags Fyrfotade samt kräkande diur/ som finnas i Ba-hus-Län.

sida 60

Bäfwer är sälsynter, dock fins på några orter, såsom på Sotenäs i Bäfwendals Sockn, som fådt sitt namn theraf, jämwil i Hogdals Sockn, wistas mäst ock fångas wid färska watn ock Älfwer; Bäfwer-giäl är i Medicinen mycket bruklig och nyttig.

Biörnar åtskillig slag större ock mindre, swartbruna och hwita; Men the hwita finnas allenast längst Norr på Grönland ock i Fin-marken.

Bockar äro här til stor myckenhet, dels för skinnen skull, dels til spis för tienstefolk, ock then gemena hopen.

Elgar Alces fångas ock här understundom som nu några år både i Norr- ock Sunnan-wiken. Elgshudar ha want fordom wid Cavalleriet mycket brukelige ock nyttige til Munderings Wästar, Kiölrar, Gehäng ock Hanske Kragar samt Böxor: Men nu sen man begynt med kläde i stället äro the i ringa pris och wärde.

Får äro här af thet ringa slaget: Men Engelska äro få, allenast på Herre- och Prästegårdar: dö mycket bort af watn-siuka i thessa sid-länte orter. Böra stå inne i regnwäder.

Groder äro af åtskilligt slag. Här äro padder, klosser och Tosser, endel uphålla sig i Träsk ock Morasser, en del hoppa up i gräset, en del äro gräseligen stora ock tiocka, hwilka intet äro i watn utan hål- la sig wid husen.

Gräshoppar lat. Cicada, locusta äro nog af särdeles i torck år. 
Gräsmatkar lat. Bruchus, hwilcka äro gröna ock mörkgula. 
Getter äro här så wäl som  Bockar, af hwilka en god hushållare 

skaffar sig både Ost och Smör, hälst en Get ofta molckar mer än en ko: Dock swarar altid 3 Getter mot en Ko.

Gräflingar. 
Guldsmeder  äro små krypande bland stenar och skinande diur på 

ryggen.

Harar  woro här mer  än många, ther the icke af Wargar, Räfwar 

ock örnar blefwo upätne.

60 �

 Hermelin är mycket rar, kallas Rössin-Katt, Mustela, om Wintern 

är then hwit ock om Sommarn mörk-brun.

 Hästar finnes här både af Norsk och Skånsk art, the af förra art 

äro små ock undersätsiga ock starcke; Men the senare wäl stora dock trifwas intet så wäl här i Bärgsbygden; ty woro the förre till Dragonehästar the aldrabäste ock tienligaste här på orten.

 Hjortar ock Hinder  komma såsom förjagade hit; men medelst War- 

gars myckenhet kunna intet trifwas här.

 Hundar, äro  nog  utaf, Bandhundar,    Fähundar, Stugru-hundar, 

Jakt-hundar, Fogle-hundar, Watn-hundar, dock äro Fähundar the förnämste.

 Höns och Toppar,  äro i hwar gård för ägg ock afwel skull, hwaraf 

man betienar sig både til Såppa och Stek i hushållet.

 Ickornaifinnas ock  i skogsbygden. Sciurus på latin. 
 Igelkottar eller Piggswin latin Erinaceus, hystrix, äro dock säll- 

synte.

 Kaniner äro  få, allenast på Herre- och Präste-gårdar, somlige af 

them äro gråaktige ock somlige, särdeles om winteren, hwite.

 Katter äro  mångfaldige af åtskillige färgor, dock hålles the bek- 

swarte för the bäste, hwars skin om winter-tiden ser öfwermåttan wäl ut, liksom Mårdskin ock kan på samma sätt brukas, när the wäl redas. Wildekattor som äro mycket stora, äro mycket sälsynte.

 Lodiur,  som eljest här kallas Giöper, fås understundom    både 

Warg-lo, Katte- ock Räf-lo: dock är Kattelo then förnämste.

 Mullwarpar  äro mer  än många  i Trägårdar ock på åkren helt ska- 

delige diur, som af inrättade kattor ock hundar någorlunda utrotas, men bäst wid islossningen, tå man öfwer alt med samlad makt ige- nom klubber stöter ned then frusna jorden och förqwäfjer them altså på en gång, probatum est.

 Möss äro til stor myckenhet ock kunna  hwarken genom katter el- 

ler Mercurium fördrifwas.

 Myrer  äro 2ne slag, dels EtterMyrer brunaktige, hålla til i jorden: 

dels flygande, Mimour kallade, hwilka hafwa sitt tilhåld i gamla Träder.

 Ottrar både i färskt watn så wäl som i salta hafwet, hwaraf Otterö 

här i Tanums Sockn, mig tilhörig, utan twifwel få'dt sitt namn, hälst ther ock wanckar både Sälar ock Ottrar.

 Oxar, Koer,  ock slikt Fä finnes dels store, dels små; Men inga wil- 

da oxar finnas här som på Cijorna i Norrige. The bästa, största ock fetaste äro ut wid hafwet ock på Oijarna medelst then salta Tång

                                                               61 

�

the få at äta ock dricka ibland thet salta watnet, hwarföre ock the- 
ras Smör är liksom Holländskt Smör gult ock fett. 
Ormar   äro mer   än alt förmånga både Etter-ormar,   Hugg-ormar, 
Lind-ormar ock Watn-ormar    med hwit ring om halsen, jämwäl Trä- 
ormar eller rättare Matkar, Teredo på latin a terendo, ty the bora 
sig  genom hårda Trädet,  hwarigenom många  skepp, som  i Holland 
för några år sedan, bli olyckelige och siuncka til grund, ther the ei 
med  Salig D. Hiärnes Trä-balsam strax bli försedde. 
Räfwar   äro otalige, inga swarta eller Hwita, som up  i Norrige, 
utan allenast röda. 
 Rotter, fumas intet stort här på Landet utan mäst i Städerna. På 
Oroste-Land äro the så fördrefne, at icke en är til at finna. 
 Sirssar äro på många ställen i hus, som gamle äro, hafwandes mäst 
sitt tilhåld uti Spismuren, therifrå'n man får höra theras Sång bitta- 
de ock sent. 
 Sniglar äro 2ne slag, store swarte utom hus, jämwäl små, the grå 
finnas wider rutna  Bräder ock stockar; Men   Watn-Sniglar  hafwa 
Skal såsom et hus wid ryggen. 
  Spindlar äro i alla rum, ther the få lof at wara, dragandes til sig 
alt förgifft som är på thet stället. 
 Swin af stort och smått slag. Bönderna hafwa the stackote, tiocke 
med  korta ben, men af utländsk art äro the långe ock smale. 
 Ulfwar  ock Wargar  äro här alt förmånga ock göra stor  skada på 
Boskapen,  Hästar ock andra Creatur, oacktadt  man nog går i Jagt 
efter them. 
Jag skulle ock i ett  särskilt Capitel skrifwa om alla the Trä ock 
Orter, som finnas här i Bahus-Län, men    emedan thetta Wärck  tå 
blefwo alt för widlöftigt ock kan hända ledsamt at genomläsa, och 
jag thessutan ingen Botanicus är; wil jag then Gunstige  Läsaren, 
som ther af sitt Nöje finner hän wisa til åtskillige i Trycket utgång- 
ne Botaniske Böcker  ock Rosarier, såsom  Flora Danica &c.   Utom 
hwad  Herr Prof.  Botan. i Upsala Carl Linneus sammanfattat   ock 
nyligen Dn. Studiosus   P. Kahn  här i Bahus Län   upsökt ock til 
Kongl.   Wetenskaps Academien   1742 ingifwit, som ses kan i 2dra 
Quar-Talet 1743. p. 105.  Hwaribland 1 Strandkål är att märcka för 
fattigt folk, hwilken wäxer wid Hafs-Strander på en stor del Hol- 
mar i Sand ock Stengrus bland klappersten, ther inga andra lifter 
wäxa  kunna. Sådan   kål fins på Liung holmen  wid Strömstad,  på 
Lingudd, på stora Swangen,  på Olas-Skiär i  Tanum samt på  mång- 
faldiga andra ställen. Then ser aldeles ut som Blåkål dock större 

62 �

sida 63

ock tiockare Blad, är tienlig både för folk ock fä.

(2) Hafs-Ärter wäxa  på sina ställen ock äro så stora som Grå-Är- 

ter, ja så goda at ätas som andra, thet ingen förr west utaf. Ofta finnes på en stielck 30 til 40 Skalmar, hwilket är til at tacka GUD före, särdeles i dyr tid. Wore mödan wärdt, at them plantera på sli- ke orter, som ingen gödsel kräfwer.

Fortsättning: Thet 7:e Capitel