X. Om Odalsjord, Odalsmän
Tillbaka till: Thet 9:e capitlet
Thet 10de Capitlet. Om Odals-Jord/ Odalsmän/ Land-skyld/ Landsskylds ock Mensal- samt Annex-Hemman/ Byxel/ Taga/
Sida 66
Skatt ock Crone-Utlagor Årligen. Odal betyder fast, Laggill, fri för Skatt ock Tunga. Odalboren; then som är boren eller född til sina faders fasta Agen- dom eller Frälsegods. Odals-Jord är thet Arfwegods, som en fådt efter sina Förfäder, hwilka kallas nu som förr Odals-Män: d. ä. Jordägande, frije Bön- der, eller någre andre Personer, som i 2 Mans åldrar, eller 2ne Män efter theras föräldrar haft i rolig possession i 30 Wintrar sin Odals- Jord, ock är kommen i 3die Led utan klander, efter ärhållit laga
Sida 67
Skafft ock Skiöte.[1](l) At Odals-Rätt är mycket gammal ses af then Norska Chrönickan, hwilken säger, at tå Harald Harfager lade un- der sig Norrige ock blef Enwålds Kong, tog han alt Odals gods til sig, och alla Bönderna, som woro Odalsmän måste gifwa honom Landsskyld; Men Kong Hagen eller Håke Adelsten lofte på Tinget, tå han blef tagen til Kong, at han wille ge Bönderna sitt Odal ock Ägendom igen och göra them til Odalsborne. Odals-Frihet består ther i, at en hwar kan icke allenast tilhandla sig sådant gods, utan ock thet sielf bruka ock besitja, eller fästa thet bort åt andra mot wiss Taga ock Landskyld, ock är i synner- het thet Förskiäl at märka emellan the Norske Odalsmän ock Jord- ägande Bönder i Dannemarck, at the förra nemligen Norske Odals- män (hwar under Bahuslänningarne begripas) icke ärkänna något annat Herrskap öfwer sig, utan allenast Kongen ock Cronan, til hwilken the endast skatta, så at Odalsgods har samma härlighet nästan som Adeligit Gods, ock en Norsk Odalsman kan ej obilligt kallas en liten Adelsman. Änteligen är at märcka, at Odal är en så starck ägendom, at tå man säljer något til oryggelig ägendom, plär man thet kalla et äwigt Odal och ägendom; Therföre när någon har köpt Odal ock han wil sälja thet igen, må thet hembiudas then, som thet först sålde eller hans arfwingar [2](m). The Norske Bönder, ja ock Bahuslänningarne, höllo sig fordom i anseende här til, för små Herremän ock sågo sin Odals-Rätt an, som thet största klenod the ägde; Förthenskull har Kong efter Kong aldrig welat betaga Odalsmännen theras Odals- Rätt, ej eller förordna något, som them kunde förswaga, särdeles som Konungarna sågo, at thenna härlighet gaf Odalsmännen ambi- tion ock stort-mod, i synnerhet wid alla Feigder, tå the, til at för- swara sig ock sin Odals-Jord, wiste sig så Tapperhet, at the intet folck i werlden wile eftergifwa. Här i Wikorna uti Bahus-Län finnas the mäste ock bäste Odals- män af alla Stånd nu för tiden, hwarföre som en stor hop af them ej kunna komma fil at sielfwa bo på sina Odalsgårdax, så pläga the antingen mot en wiss Summa Penningar förpanta sitt Odal till främ- mande på wissa år, hWilka kallas Pante-män, som bo på sådant Odal utan Taga ock Landskyld, så länge Pantåren wara, ock tils Pante- skillingen, efter the utsatte årens förlopp, blir betalter: Eller ock skaffa the sig Fäste-bönder på sina Odalshemman, som kallas dels
Sida 68
Leilänningar, dels Byxelbönder, (ty bygsla är ett Norskt ord ock betyder så mycket som leija eller fästa) ock tå ger en sådan Leijlän- ning til Odalsmannen icke allenast Taga ibland hwart 3die år, ibland Lifs-Tids Taga, samt årlig Lanskyld, bestående i Malt, Råg, Korn, Smör, Fornöt etc. eller ock alt räknadt uti Contante Pennin- gar, alt som Gården är god ock stor til, utan ock the äro förbundne at göra Äcker ock Arbete hos Odalsmannen, när han så behöfwer. Then gamla Norska Lag förordnar[3](n) at när ther äro många Lotts- ägare til en Gård, tå äger then allena Bygselen, thet är mackt at sä- tia Bonden til ock ifrån Gården mot Taga ock Landskyld, som har then största delen i Gården; ock tå Lott-ägarne ha lika stor part, göres Förskiäl på theras Stånd, om then ena är Adelsman, then andra Präst, then 3die Borgare eller Bonde, tå bygslar then förste eller förnämste, hwilken bemälte Lag kallar bäste Man. Sådane Landsskylds-Hemman äro fordom i Catholiska tider til en stor del bortskiänckte i Siäle-gåfwor så wäl til Kyrcka, som Präst, af somlige mer ock somlige mindre, alt som the haft kärlek för sin Präst ock råd til, hwilken Landskyld eller Ränta Kyrkorna ock Prästerne ännu oförrykt, liksom i Norska tider, njuta efter Freds- Fördraget, tå Landet blef Swänskt, så at mången har rätt ansenligt, men största delen litet nog. Hwilka hemman kallas Mensal-Hem- man för Prästerna, såsom wederlag up i Landet för stor giästning, hwilka äro nu dels indelte til Dragone- ock Båtsmäns-håld; dels oindelte, af the senare har Prästen mästa ock bästa Rättighet, utom Smör, Offer ock Tijonde efter Föreningen 1722. Wid Land-skyldens upbärande war mycket brukligt, efter gamla Norska Lagen at nämna Hudar ock Skinn; Hwarwid aktades at 1 Hud skulle swara emot 1 Tun. Skyld, bestående af 12 Tolftingar eller Sättingar Malt; ock 12 Skinn emot 1 Hud ock altså 1 Skin emot 1 Tolfting Malt. Utur ett gammalt Manuscript finnes Landskylden i gamla Tider så- ledes wara satt ock taxerad. Ein Marck Guld är suo god, sem VIII Bugild Marck. Ein Bugild Marck er suo god, sem ku, eller halw Bissmar Pund Kopar. VI. Roker Korn er suo god, sem VI Faar eller IV Geitar eller 1
Sida 69
Lod Syl sur gammult. Eit Marmataboel eru IX Spanner Korn-Stad ijordu. Hefsel duboel er eit halfmarckis boel eller IV Erikzboel. Eit Marckeboel er VIII Eiris boel. Try Laups-land er halftredie Eiris-Boel og III Penninge-boel. Tre Ortuge-Boel er eit Eiris-Boel. Tre Mamateleige er eit Marcke-Moel an Agdesidu.[4] (o) At thenna gamla Skrift thesto bättre förstå, wil jag til the okun- nigas uplysning, i korthet förklara Eiris- ock Ortuge-Boel. Boel thet betyder ett Hemman ock Bolstad thet är Boställe, ock Bolby kallas ett stycke Aker.[5](p) Men Eiris thet är Ore på Swänska: 1 öre galt fordom 15 Penningar; så at 2 öre war 2 1/2 skilling Dansk: ock 1 öre Sölf war 2 1/2 Penning, som nu skal Wara 7 1/2 skilling Dansk.[6] (q) örtug eller örtig åter war fordom 8 öre: Men 24 Ortuger giorde en Marck; ock 40 Marcks Böte war efter G. Stiernhielms uträkning 240 Tunnor Säd. [7](r). Angående Hemmanens Natur och Beskaffenhet, så äro the af oli- ka art. (1) Frälse-hemman, som kallas Allodial-Ägendom, jämwäl Ode thet är Frälse-gods, hwar om Loccenius emot Vossium skrifwer [8](s) besitjas merendels af Ridderskapet ock Adele, efter Råå ock Röör, thet är the Råmärcken ock Dele-Stenar, som finnas i Skogar ock Marck til Skildnad från andra Hemman. The som äro belägne inn- om Råå ock Röör, ock kallas Insockne Frälse, göra på wissa dagar ock tider Arbete på sielfwa Säterien eller Herregårdarna, ther Här- skapet bor, utom Äcker Skjuts-färder, när the bli befalte. Men Utsokne frälse betala alt med Penningar arbete ock Äcker, äfwen som thet sker (2) Med Ofrifrälse hemman, som så kallas efter the bebos ei af Adelsmän utan andra Stånds-Personer, Präster, Borgare eller Bön- der, ock altså intet njuta the Privilegier, som tå the hörde Adelen til, utan må 2ne sådane hela Hemman hålla en Båtsman, utom Odal-Skatt til Cronan, när Ofrifrälsemannen ei Hemmanet sielf be- bor; dock är Skatten lika stor ock betalas mäst som fordomdags i
Sida 70
Landgille eller Landskyld, nu med Malt, nu med Smör utom Fo- rings-Nöt, Taga ock känssel, som sker när Omskifte sker efter åbo- ens död. Hwar wid är at märcka, när någon frågar, huru många Pund skyllar thet eller thet Hemmanet? ock ther på swaras 4. 5. el- ler 6. Lisp. skal man räckna hwart Pund för 50 RiksD. eller 75 Dal. Sm :t. Huru nådigt Hans Kong!. Maj:t sig utlåtit för för Ofrälse-männen, at the skola sådana från Adelen köpte Frälse-hemman få behålla ock besitia för sig ock sina arfwingar alt framgent under Frälse- manna Rätt, thet kan klarligen ses af Adelens Privilegier. [9](t). (3) Skatte-Hemman Prxdium vectigale är af samma art som Odals- hemman (hwarom i Början på thetta Capitel) hafwandes ingen mackt at drifwa en sådan Skatte-Bonde från sitt Hemman icke el- ler hans Hustru ock Barn, så länge the göra Rätt för sig: Men ther et sådant Hemman, genom Aboens lätia ock försummelse, kommer I Lägerwald ock bli 3 år ödeliggandes, anses thet strax såsom Skat- tewrak och hemfaller Cronan, hwilket intet gärna sker, utan i långa swåra Feigder, hwar efter the dock på Kong'. Nåd ock Resolutio- ner [10](u) kommit frije til sina Skattehemman igen, när the allenast betala the innestående Crone-utlagor, som skedde nu efter sidsta Ofreden. Thesse Hemman böra skiljas ifrån thet (4) Slaget nemligen Crono-Skatte-Hemman, them en ock annan köpt af Cronan efter 6 års Ränta, ock thet i krafft af Kongl. Maj:tz Nådige Förordning[11](x) wid hwilka Heilman inge Förmåner äro mer sen än som förr, hwarken Landskyld eller annan Landgilde, utan allenast Besitielse-Rätten, hwar af then gör sig förlustig, som ej i rättan tid betalar Cronan, Kyrckan ock Prästen then Tijonde ock Skatt hwar ock en skal ha. (5) Sidsta slaget äro pura Crono-hemman, öfwer hwilka Konung- ens Befallningshafwande ha til at bjuda ock befalla, sättia Bonde af ock til. The Skatter ock Utlagor, som the årligen betala, äro åtskil- lige neml. 1. Ordinarie- Jordeboks ock Mantals Ränta. 2. Crono, Kyrcko- ock Präste-Tijonde.
Sida 71
3. Mantals-Penningar.
4. Allehanda Contributioner.
5. Lands ock Slots-hielp.
6. Lön ock Betalnings-Afgifft.[12] (y)
Här under komma nu sidst at beskrifwas Mensal- ock Annex-
Hemman, hwilka blefwo lagde til Prästernas underhåld uti Drot-
ning Margaretae tid 1387. Ty när Biskoparne woro försynte med
sina goda Bispe-Stolar, hälst the förut inga hade, utan woro wand-
rande Missionarii eller Sänningebod från Påfwen i Rom, så förord-
nade thenna mäktiga ock mycket wisa Drotningen, at Archi-Diaco-
ni, Diaconi, Cantores ock Caniker skulle ha til sina Inkomster wis-
sa Praeberxder ock Kanike-Bord eller bona Mensalia; Ty man ser, at
Canikerne hafwa i förstonne spisat wid Biskoparnas Bord; men tå
the thet intet längre wile, utan helre bo i Enslighet ock Rolighet
för sig sielfwa, blefwo thesse Mensal-Hemman (som ther af fingo
sina namn) delte emellan Arcke-Diäkner, Diäknar ock Kaniker,
som nu kallas Kyrckoherdar, Capellaner ock Klockare, hälst the
uti Arcke-Biskopens Nicolai Tid, som lefde under Kong Waldemar
then 3die, blefwo kallade Dignitates thet är Wärdigheter eller Wör-
digheter, ock Delnings-Boken på thessa Mensal-Hemmanen kalla-
des Palte-Boken, hwaruti hwars ock ens Praelats, Caniks ock Vi-
carii Gods ock wärde blef infört ock upteknadt, så at efter handen
hwad som war tilförene liksom ett commune bonum eller samfält,
blef til hwars ock ens proprium eller särskilt Ägendom. [13](z)
Angående härnäst Annex-Hemmanen, så äro the mäst anslagne til
Äncke-Säten för Pastorum qwarlemnade Änckor, på thet the, efter
sina Mäns död, icke måtte wara wildfoglar ock flyta, som Watn
kring Stenar, utan ha någon Torfwa ock hus at bo uti: ock fast the
hit tils haft thess utan både af Kyrckorna ock samtefiga Prästerska-
pet årligen Contante Penningar til en Summa här i Wikornas Con-
tract af 57 Dal. ock thet efter Kong FREDRICKS then III:dies nå-
diga anordnande öfwer hela Norrige, hwilket efter Pacta Pacis blif-
wit hållit wid mackt; dock som oss syntes många ledo äntå Nöd,
uprättade wi här i Wikornas Probsteri en Förenings Skrifft d. 6.
Sept. 1739 til rundeligare Äncko-Hielp för alla warande Änckor i
Contractet icke allenast Kyrckoherdarnas, utan ock Capellaners
Sida 72
ock Scholae-Betienters, bestående ther i, at hwar ock en af sin Tij- onde ger hwar 50de Tun. eller 3 Dal. Smt. belöpande sig årligen til 121 Dal. Smt., som the nu få utom Änke-Säten, hwilken Skrift Hans Kongl. Maj:ts nådigst confirmerat. [14](aa).
- ↑ (l) vid Spegels Glossarium p. 325. och gambla Norske Lagen Odals-Balcken cap. I.
- ↑ (m) Norska Odals Balken §. 7.
- ↑ (n) Landleje-Balken. I. Cap.
- ↑ (o) Ramus om Noriges Beskrifning p. 26.
- ↑ (p) Veil. Gloss. Dan.
- ↑ (q) vid. B. B. C. 24.
- ↑ (r) P. Dykman de Moneta Svet.
- ↑ (s) de vit. Serm. Lib. 2. C. 2.
- ↑ (t) Ridd. ock Adel. Privil. 1723. §. 27.
- ↑ (u) Vid. Kongl. Maj as Nådige Resolution öfwer Allmogens Beswär 1720. och 1723. Confer Mag Mentzers Swänska Åkerman An. 1727. åpag. 9. ad 25.
- ↑ (x) Kong!. Förordning d. 19 Sept. 1723.
- ↑ (y) Vid. Contributions Placaten af år 1719 och 1720.
- ↑ (z) Vid. Chron. Archi-Episcopi Lundensis. Item Holbergs Dannemarks Riges Histor. p. 486.
- ↑ (aa) Stockholm d. 28 Martii 1740.