Historien om Munkedals skolor i årtal
Historien om skolor i Foss i årtal
1537 I Danmark/Norge kom detta år en lag som säger att klockaren i varje socken skulle biträda prosten
med att undervisa barn i katekesen en dag i veckan.
1686 Ny svensk kyrkolag som påbjöd att prästen skulle se till att drängar och pigor kunde läsa. Nu blev
klockaren riktig skolmästare.
1832 Carl Gustav Ekman efterträder prosten Lönberg som kontraktsprost och verkade sedan mellan 1831 till 1851.
Han arbetade med stor energi för att skapa fungerande skolundervisning. Vid en sockenstämma 1832 lyckades
han få sockenborna att besluta om en skolmästare som skulle ambulera mellan tio rotar. En månad om året
skulle undervisning pågå i varje rote.
1833 Vid sockenstämman i början av detta år behandlades skolfrågan åter. Nu kom sockenborna med
många invändningar. Man vill inte upplåta lokaler eller anställa en lärare. Kyrkorådet beslutade
dock att själv ordna skolfrågan utan att tillfråga församlingen. Nu tillsattes skolmäster, förre stu-
deranden Peter Skoglund, som förut sysslat med privat undervisning i socknen.
Socknen indelades i fyra undervisningsdistrikt och i vart och ett pågick en månad. Detta var
en fattig friskola. I varje distrikt var det 40 - 5o elever
Peter Skoglund verkade åren 1834 - 1836, Skolmäster Broman Lech åren 1838-1839 och
Hans Winberg 1841-1846
1842 Kontraktsprosten Carl Gustav Ekman sammankallade församlingarna i Foss, Håby och Svarteborg
till Gällstämma. Han yrkade på inrättandet av fasta skolor eftersom han ansåg att församlingarna
hade råd med detta. Vid gällstämman fattades inget beslut om fasta eller ambulerande skolor
men man beslutade att dela upp pastoratet i två skoldistrikt. Foss och Håby bildade ett distrikt
Svarteborg och Tose bildade det andra distriktet.
1842 Allmänna skolstadgan kom detta året.
1843 Foss fick sin första skolstyresle. Den bestod av nio ledamöter, en från vardera av socknens tio rotar.
Första sammanträdet hölls 14 juni. Prosten Ekman föreslog att det skulle byggas en skola på Präst-
gårdens ägor samt att två ambulerande skolor skulle inrättas. Frågan sköts upp till 1847 men pengar
till en framtida skola skulle avsättas årligen.
1846 jan Beslutades äntligen att anskaffa lämpliga skollokaler, en i varje rote i de tre skolområdena. Där
skulle den ambulerande skolan hållas. Man hyrde skollokalerna. I pastoratets kyrkor kallade man
intresserade män att bli till lärare. Endast två anmälde sig. Det var Hans och Carl Winberg från
Röstorp. De fick genomgå seminarium i Göteborg en termin med start februari 1847
1847 23/3 Till sockenstämman inlämnades förslag om byggande av en fast skola. Allmogen ville dock inte gå
med på något skolbygge och frågan sköts upp.
1847 15/7 Den lagstadgade folkskolan i Foss och Håby började sitt första verksamhetsår. Skollärare Carl
Winberg undervisade i första skolområdet. Hans äldre broder Hans Winberg undervisade i andra
skolområdet.
Till skolmästare i tredje skolområdet valdes seminaristen Johan Carlsson
1847 Klockartjänsten var ärftlig inom samma släkt. De två sista klockarna i klockarsläkten i Foss (det
finns särskild utredning av Lili-Anne Sihlberg) var Knut Nilsson och Hans Knutsson. Sedan den
sistnämnde avlidit 1847 kom en fullt kompetent klockare Johan Pettersson som ocskå övertog
klockarebostället på Säleby.
1849 Sockenstämman behandlade ett förslag från skolstyrelsen, som innebar byggnad av tre mindre
fasta skolor, en för varje skolområde. De äldre barnen borde gå i skolan under den kallare årstiden
och de yngre under den varmare årstiden. Problem med att få upplåten mark för skolorna gjorde
att frågan fick skjutas upp.
1856 Detta år beslöt sockenstämman att uppföra nytt skolhus på Hede. Olaus Olsson i Björid fick upp-
draget at bygga skolan. Den togs i bruk 1 juli 1857 och dess förste lärare var Carl Winberg.
1859 Församlingarna i Foss och Håby beslutade att uppföra ett skolhus i Håby.
Dess förste lärare var August Pålsson.
1865 Kyrkskolan som låg på andra sidan landsvägen vid Foss kyrka mitt emot Sockenstugan. Huset revs
omkring 2000.
Nedre Lycke skola togs i bruk detta år (numera privatbostad). Den förste läraren är Johannes
Wilen.
1880 En andra skola byggdes på Nedre Lycke. Denan
1884 Stene skola i "Fosskroken" tog i bruk med Anna Bohlinn som lärarinna.
1885 Den första fasta småskolan inrättades detta år på "Röe Lycke" dvs. nuvarande Färgarvägen. Här
undervisade J.e. Johansson. En av hans söner Oscar Heden var omkring 1905 lärare i Stene skola.
En annan broder var Gustav Heden, kassör vid Munkedals AB.
1886 Saltkällan skola togs i bruk med lärarinnan Josefina Boström
1901 Foss sockenstuga byggs och den inrymde småskola. Huset revs 1982 och ersattes av nuvarande Foss
församlingshem. detta år byggdes även Torreby skola på gården Vässby, den var privat.
Munkedals AB som var i behov av välutbildad arbetskraft lät detta år uppföra den s.k. Fabriksskolan
med Föreläsningssalen. Den låg nära Munkedals Herrgård och var i drift till nuvarande Bruksskolan
togs i bruk 1958
1930 Den siste klockaren som brukade klockarebostället 1/4 mtl Säleby var C- F Nygren. (där Karl Hedin
AB m.fl. nu ligger).
Om du vill fördjupa dig i historien om Munkedals skolor rekommenderas att gå in på vår hemsida
och läsa boken "Folkskoleväsendets utveckling foss socken" av Erland Forshult 1942, varifrån
fakta i denna artikel har hämtats.
Sammanställt av : Sverker Balksten