Skolor och skolgång runt Ödsmål

Från MHF-Wiki
Version från den 22 augusti 2023 kl. 11.41 av Lennart (diskussion | bidrag) (→‎Valbo-Ryrs socken: Länk)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Skolor och skolgång runt Ödsmål och i Valbo-Ryr i gången tid

I år är det 175 år sedan lagen om Folkskola beslutades av dåvarande ståndsriksdagen . Året var 1842. Organiserandet av skolan kom igång successivt runt om i vårt lan. På 1800-talet och in på mitten av 1900-talet var det naturligt att alla barn själva fick ta sig till skolan allt ifrån sju års ålder och uppåt, Bilar fanns ju inte och föräldrarna hade sällan möjlighet att följa sina barn, som fick ta sällskap med andra eller traska och gå ensamma. Ur det perspektivet var det nödvändigt att det fanns skola på rimligt avstånd från alla gårdar. Ur det perspektivet skal lvi se följande berättelse av Ingvar Lundquist som bodde på gården Ödsmål intill forna dalslandsgränsen och Valbo Ryr.

Valbo-Ryrs socken[redigera | redigera wikitext]

Runt 1850 då det var lag på ambulerande skolor.

Utdrag från Erland Forshults bok från 1942 ”Folkskoleväsendets utveckling. Foss socken” läser vi bl.a.: (Texten gäller Foss men det var säkerligen liknande bestämmelser för Valbo Ryr)

Det första skolreglementet. Vid skolstyrelsens sammanträde den 26 april 1847 uppgjordes förslag till reglemente för Foss och Håby socknars flyttade skolor.(ambulerande). Reglementet fastställdes sedan av domkapitlet.

I detta bestämdes att läraren skull stanna två månader åt gången i varje Rote och besöka rotarna i den ordning, som skolstyrelsen beslutade. Lästiden bestämdes till tio månader årligen, och läraren hade ferier från den 15 december ena året till 15 februari följande år. Lektionerna skulle sommartid börja kl. 9 och sluta kl. 5 med rast mellan kl. 12 och kl. 2. Vintertid skulle man börja kl. 9 och sluta kl. 2 med en halvtimmas middagsrast.

…………….

Offentliga förhör skulle anställas med barnen, då undervisningen i skolroten slutade. Varje lördag borde repetitionsförhör anställas med all barnen i de lediga skolrotarna. De barn som uteblevo, kommo att kallas genom kungörelse i kyrkan, då även deras namn borde uppläsas.

På hemvägen från skolan skulle några av de äldre barnen ha uppsikt över de övriga. De kamrater som bråkade, skulle anmälas för läraren

Det fanns i Valbo-Ryr en skola på Södra Lerryr där ett rum var avdelat som skolsal. Den ersattes 1871 av Rölanda skola som var verksam fram till 1924.

Rölanda skola är i dag helt borta, inga rester finns kvar på den plats där den låg. Den var belägen i närheten av den väg som går in till Kikerud i Valbo Ryr.

Karta från Lantmäteriet

Elever till denna skola kom från Rölanda, Lerryr, Kikerud, Hattefjäll med flera ställen och från Foss socken, Jermunderöd, Ödsmål, och Övre Lycke. Det finns ej några närmare uppgifter om skolan i något arkiv, men ett rykte säger att den flyttades till Möe i Munkedalös samhälle, till ett bostadshus och är ett av de första husen på höger hand före Kapellet, Möevägen 67.

Min mor Karolina (Augustdotter) Lundquist gick i Rölanda skola 1899-1906 och min morbror Teodor Thoreson 1908-1910 liksom många av mig bekanta som nu är borta, deras lärare var Gustaf Nylen. När min mor gick i Rölanda skola satt man två i varje bänk och all skrivning skedde på grifelltavlor.

Lärare som jag fått fram är:

1877-78      Hans Jakop

1883-89      Karl-Johan Nyren

1888-1906  Maria Johansson

1899-1910  Gustav Nylen

1906-1913  Teckla Eugena Rydberg

1908-1917  Wilhelmina Larsson

Foss socken[redigera | redigera wikitext]

Runt 1850 på Skaveröds och Jermunderöds rotor blev det lag på ambulerande skola och lärare. På någon av de fyra gårdarna på Jermunderöd fanns denna skola och verkande fram till 1905. En av dessa var Liane skola. När den startade har jag ingen uppgift om men den lades ner 1908. Lärare på Liane skola var Alexandra Karlsson som även fick behörighet att undervisa som lärare i mindre folkskola. Hon hade börjat som lärare 1897 i de ambulerande skolorna.

Jermunderöds skola var det varannandags läsning fram till1934 då B:3 skola infördes.

Lärare i Jermunderöd :

1908-34   Alexandra Karlsson

1934-39   Birgit Molden-Lönnqvist

1934-51   Ebba Rönnberg

Min morbror Teodor Thoreson började i Jermunderöds ambulerande skola 1905 och flyttade år 1906 till Liane skola, och då den nya skolan Järmunderöd skola var klar 1908 gick han där vårterminen varefter han började i Rölanda skola hösten 1908 med Gustav  Nylen som lärare.

Att komma till skolan i början på 1900-talet var inte så bekvämt som dagens ungdomar har det. På denna tid fanns inga vägar och det var inte lätt för den då sjuåriga Teodor fick gå genom skogen från Ödsmål till Jermunderöd och stigen i skogen gick över en mosse och sedan genom en bergskärning som heter Stockeklev.


Text: Ingvar Lundquist