Hur man kan dokumentera en torpinventering

Fil:Hur man kan dokumentera en torpinventering.pdf

FÖRSLAG

Sverker Balksten 1990-01-08

Innehållsförteckning

  1. Inledning 
     - syfte 
     - bakgrund ett  fack att stoppa  info i, syfte att 
       underlätta  att stoppa in  information 
     - uppbyggnad: översikt  „        karta  foto 
  2. Begrepp 
  3. Traktsförteckning 
  4. Karta 
  5. Förteckning  över underenheter per trakt 
  6. Torp- och  boställebeskrivning 
  7. Avbildningar 
  8. Särskild historiebeskrivning 
  9. Innevånarförteckning 
  10. Personbeskrivning 
  11. Övrigt  material 
  -  tidigare gjorda  delar av en  torpinventering -  insortering 

  bill: Traktförteckn 3-bi12.1:ek karta - 

  bil2.2:primärkarta 
  b113: underenheter  per trakt - 
  bi14: torp- o  bostbeskr 

Inledning

Denna beskrivning  är ett förslag till  hur man kan dokumentera arbetet  från en torpinventering.  Den är således inte i sig  självt en inventering.  Den  här beskrivna metoden är ett  grundförslag som kan komma  att ändras i takt med  att metoden praktiskt  används. 
  
Nedan beskrivs hur  olika sorters  uppgifter kan systematiseras med hjälp av  diverse blanketter, kartor  och andra beskrivningar.   Ett viktigt beskrivningshjälpmedel   är givetvis kartan  samt skisser av olika  slag. 
  
Ofta erhålls uppgifter  i en mer eller  mindre  slumpmässig ordning som man  har behov att snabbt  bringa reda i. Man måste också ha ett  system så att man  enkelt kan hitta uppgifterna igen.  Här beskrivs  en metod på hur detta  kan ske. Det  är viktigt att man alltid har  ett "fack" att stoppa  in de uppgifter i, som  man successivt erhåller  . En  torpinventering görs ju inte bara  som ett engångsverk, utan  den kommer  att hela tiden  kompletteras med nya  uppgifter. 
  
Vanligtvis  sker en torpinventering sockenvis,  vilket  också här utgör  huvudbegreppet. Inom  en socken finns ett antal gårdar. På varje gård  finns det utöver  huvudgården med mangårdsbyggnader, en  eller flera underenheter.  En underenhet kan vare ett torp,  ett boställe,  backstuga, vanligt  hus, kvarn etc. 
  
Torpinventeringens  mål kan sägas  vara att erhålla en så komplett beskrivning  som  möjligt av dessa underenheter. Det kallas "torpinventering"  men behöver  inte alls begränsas till enbart de enheter som  hade  statusen TORP. Man kunde också kallat det för  bebyggelse-inventering. Att man  har uppgift  om gårdar, socknar, län  etc är endast ett hjälpmedel  i att få ordning i alla  uppgifter. 

Underenheterna (eller  det man oftast tänker på - torpen) samlar men en  mängd uppgifter om: 
- Namn på torpet  eller bostället, samt  vilken gård det tillhör 
- Var någonstans  det ligger - markeras  på kartan 
- Hur ser husen ut  - skiss, foto,  ritning - samt  kort beskrivning 
- Vem bodde på  dessa underenheter samt  i förekommande fall en kort beskrivning  av personer man  vet något extra om. Dessa
  personbeskrivningar är mycket  viktiga att få  med eftersom de ger en levande  bild av torpet etc. 

Olika begrepp

Socken

Socknens gränser  skall vara de som  gäller i dag och framgår bl a av Ekonomiska  kartan.  Socknar är ofta indelade i församlingar vilket  dock inte har någon  betydelse vid torpinventeringen. 
      
Socken  utgjorde tidigare s  k registerområde för fastighetsindelningen  - dvs ett  gårdsnamn får förkomma  bara en gång inom en Socken.   I en senare gjord revision av fastighetsregistret  har man ändrat  registerområdet till att  i stort överensstämma  med Kommunens gränser. Eftersom  en  kommun oftast  består av flera socknar kom  detta att innebära att det inom ett  registerområde kom att finnas mer  än en gård  med samma namn.  Eftersom detta  inte får förekomma har man i dessa fall på något sätt  ändrat  namnen så att de  går att skilja åt. Det nya namnet  skall användas som huvudbegrepp. 

Den moderna  innebörden av registerområde   (kommun) används inte som något  huvudbegrepp inom  torpinventeringen eftersom gammalt material alltid  är hänförbart till   det gamla sockenbegreppet.  Det skulle vara  opraktiskt att använda annat. 

Gård (Traktnamn)

Begreppet GÅRD används  i denna beskrivning. För många  är gårdsbegreppet  naturligt men kräver  ändå en kommentar. Som synonym till  gårdsbegreppet används ibland  även traktnamn  och hemman. Inom en gård finns  nästan alltid flera underenheter i form av torp  eller andra boställen. 

Underenhet

Detta begrepp  används som en  gemensam benämning på  alla de olika enheter som  en gård  i sin tur består av. En underenhet       kan vara av olika  slag. Det kan vara exempelvis  torp, boställe (dvs bara ett bostadshus   utan tillhörande odlingsbar mark), kvarn etc.  Den utgör i dag oftast en  egen fastighet med egen  tomt. Äldre torp eller backstugor  hade  dock inte egna tomtgränser i juridisk  mening.  I praktiken fanns givetvis  gränser som ofta var markerade med  gärdesgårdar eller andra  naturliga begränsningar  såsom vattendrag, bergstup, väg etc. 
      
Underenheten har/hade  oftast endast ett bostadshus  men kan ibland ha flera  bostadshus om den t  ex avser själva huvudgården eller  ett torp. 

Om man känner till vilka  som har bott i de  olika husen  på underenheten bör  man hålla isär  detta. Det sker genom  att man underindelar underenheten   i flera s k huslittera vilka  anges med bokstäver  (A,B,C etc). Se vidare avsnitt  nr 9 "Innevånare per underenhet".  Om man vet att det  funnits flera bostadshus på underenheten men inte vet   vilka människor som bott  i resp hus anges givetvis  inte heller  littera på  innevånarförteckningen. 

Gårdsförteckning

För varje socken upprättas en komplett förteckning över alla i socknen förkommande gårdar. Gårdarna skrivs på blanketten enl bilaga 1. Här  anges gårdarna  i alfabetisk ordning och numreras. En del gårdar var tidigare uppdelade  i flera  t ex Ödsby Övre, Ödsby Nedre och Ödsby Sörgård men har på senare tid slagits samman till en enda gård t ex Ödsby. I källmaterial såsom husförhörslängder etc. finns ofta den gamla uppdelningen redovisad. Av detta skäl skall den gamla uppdelningen anges och ges ett eget ID-nr. Se exempel  i bilaga 1. 

Hur man fyller i  blanketten: 

1  -län: 
Se exempel 

2  -socken: 
Se exempel 

3  -förteckning  nr: 
Ange sidnummer om  förteckningen  består av flera sidor.  Om gårdsförteckningarna  samlas i större sammanhang kan  även annan numrering anges t ex länsnr- sockennr-sidnr 

4  -anteckning: 
Här anges  valfri extrainformation 

5  -ID-nr: 
Löpnummer som  börjar med 1  och går uppåt. Detta  ID-nr åsätts sedan  alla dokument  som har med gården att  göra. Numret blir  sedan det  huvudsakliga sorteringsbegreppet när handlingar  sorteras in i pärmar  etc 

6  -Gårdens namn: 
Här anges det  namn som är det  officiella namnet i  dag. Tidigare namn anges  i Anmärknings-kolumnen. Om en gård  tidigare har varit  uppdelad i flera gårdar  som i exemplet  bilaga 1 Ödsby anges  även dessa  gårdsnamn men endast i  Anmärkningskolumnen.  I Gårdsnamnsfältet  anges ingenting -  dock skall man ge  dem ett ID-nummer. 

7  -MTL: 
Mantalsuppgift  samt vilken typ av  gård den var ur skattesynpunkt.  Härvid använs  följande beteckningar omedelbart  efter mantalsuppgiften     
t ex 1/1sk =  1 helt mantal  skattehemman 
        sk =  skattehemman 
        fr =  frälsehemman 
       uts = utsocknes  (ägt av  utsocknes?) 

8  -Yta Ha: 
Yta mätt i  hektar 

9  -Anmärkning: 
Här anges om  gården haft ett  annat namn tidigare  eller om den även kalls för något  annat i dag. Om  gården  varit uppdelad i flera enheter tidigare anges dessa namn här. Se exempel. 

Karta

För att man lättare  skall kunna  hitta ett "torp" är  det synnerligen viktigt  att det markeras  på en karta. I  bland vet man namnet på et torp och  vill veta var  det ligger för  att man skall kunna finna  det i terrängen. Vid andra  tillfällen vet man var huset  ligger eller har legat  och vill veta något  mera om det. I båda  dessa fall skall man  kunna går till kartan  gör att börja söka  sin information.
 
 Val av kartunderlag  är delvis  beroende på hur tätt bebyggelsen ligger  samt hur stor gården  är. Som grundrekommendation  bör den Ekonomiska  kartan i skala  1:10000 användas. Om man  vill dokumentera  byggnader i tätort  kan det vara lämpligt att  använda en mera  storskalig karta t  ex 1:4000 eller motsvarande.  Ofta har kommunen  låtit  framställa sådana kartor för att bl a dokumentera  sitt Vatten- och avloppsnät - primärkartor.  Om gården  innehåller både  extrem tätbebyggelse och  glesbygd kan det  vara befogat att ha  två eller flera kartblad  - dels den  Ekonomiska och dels t  ex primärkartan. 

När det gäller  den Ekonomiska kartan bör man  använda  den variant som saknar  fotografisk bakgrund eftersom denna är olämplig att kopiera. (Den med  fotografisk bakgrund  är utmärkt att använda  när man håller  på att leta rätt på  torpen eller lokalisera  sig i terrängen.) 

På de Ekonomiska  kartan finns givetvis många byggnader redan utsatta, de som saknas ritas in - lämpligen med en tuschpenna så att det  syns bra vid  kopiering. Byggnaderna  markeras med fyllda fyrkanter.  Se exempel i bilaga  2.1 På den mera storskaliga kartan t tex   primärkartan markeras husen  som linjer beskrivande  husets ytterkonturer  samt ett  diagonalkryss inuti se exempel i  bilaga 2.2 . 

Om möjligt  upprättar man en karta för varje gård  i  formatet A4 eller A3. Ekonomiska  kartan eller  annan kopieras då på lämpligt sätt. Alla  markeringar göres  på denna kopia. Det är en fördel med detta  genom att denna karta är  lätt att  kopiera vidare samt att  arkivera tillsammans med den  övriga dokumentationen. 

Det är givetvis  också möjligt att  göra markeringarna direkt på dt ekonomiska  kartbladet - dock  lite opraktiskt. 

För varje underenhet  anges dess U-nr  (se nedan i avsnitt 5) och om möjligt dess  namn. 

Förteckning över underenheter per gård

För varje gård  skapas en mer eller  mindre komplett förteckning över de  underenheter som  finns eller som är  av intresse. I första  hand medtages själva  mangårdsenheten  (med U-nr 1) samt de  torp som funnits,  lämpligen i bokstavsordning. I övrigt kan man givetvis ta  med alla  underenheter  som  man har någon information  om. Det  är nödvändigt  att skriva  upp dem här eftersom man  endast då får  ett U-nr på enheten och därmed också "ett  fack" att stoppa  informationen i. 

Om man t ex får  reda på när ett hus  byggdes och kanske vem som lät bygga det  kan detta vara  anledning till att ta med huset på förteckningen.  Det kan också  vara så att man  vill nedteckna något  om en viss person som  bott på ett ställe,  då skall man också  först ange stället i  nämnda förteckning  och därefter skriva  upp personens namn  på innevånarförteckningen samt skriva det  man vet om personen på  ett separat blad. Dessa två sistnämnda  dokument förses  också med gårdens  ID-nr   och enhetens U-nr  så att de lätt kan  sorteras in på rätt på ställe. 

Hur man fyller i blanketten: 
se bilaga 3 

1  -Län: 
Se exempel 

2  -Socken: 
Se exempel 

3  -Gård: 
Här anges det  gårdsnamn som angivits  i Gårdsförteckningen i fältet gårdsnamn  (6). Om det  således tidigare har funnits en  uppdelning av gården i mindre  delar t ex  Ödsby Övre, Ödsby  Nedre och Ödsby Sörgård  och man vet att underenheten har  tillhört Ödsby  Sörgård skall man  endast ange  gårdsnamnet Ödsby efter som  det är det som står i Gårdsnamnsförteckningen  (se exempel  i bil 1) 
4  -ID -nr: 
Ange det nummer  som står i Gårdsnamnsförteckningen  (fält nr 5 i denna) 

5  -Sidnummer: 
Antalet underenheter per gård kan i bland vara ganska stort och upptaga flera sidor. Numreras från sid 1 inom varje gård. 

6  -Anteckning: 
Valfri extrainformation kan  anges  som har med gården gemensamt att  göra eller har att  göra med sättet att ange gårdsnamn etc.  Man kan gruppera underenheterna  så att alla som tillhör  en tidigare gårdsindelning t  ex  Ödsby Nedre, Ödsby Sörgård förtecknas på separata blad. Underenheterna skall då i och för  sig erhålla en löpande numrering (U-nr)  men på resp. blads  anteckningsfält anges t ex att nedanstående underenheter tillhör Ödsby Sörgård. 

7 - U-nr: 
Inom varje gård  ges alla  underenheter ett löpnummer som här kalls för  U-nr. U-numret är således bara  unikt inom gården.  Här rekommenderas  att man  börjar med mangårdsbyggnaden  och således ger  den numret -1-. Därefter kan man förslagsvis  ange torpen i bokstavsordning  och därefter alla de andra  enheter man vill ha med. Förteckningen  kan givetvis  kompletteras successivt.  Det är tillåtet att  lämna luckor i nummerföljden för  t ex att man anar att det  har  funnits några torp till  men man vet inte  ännu deras namn. 

8  -Typ: 
Här  anges vilken typ av underenhet  det är  och anges med en bokstav enl. följande: 
Bo = Boställe  dvs vanligt hus utan tillhörande jordbruksmark. Här tas ingen  hänsyn till om det är i form av en backstuga, stort hus  eller  liten stuga. 
Bt = Båtsmanstorp 
Kv = Kvarn 
Mb = Mangårdsbyggnaden 
St = Soldattorp 
Så = Såg 
To = Torp 

9  -Namn: 
Det  namn som enheten är känd under  och som t ex står i Husförhörslängder  etc. När det  gäller nyare  hus har de oftast inget  namn, då kan man ange  gatuadress eller om sådan saknas  anges  fastighetsbeteckningen. 

10  -Annat namn: 
Äldre  enheter  har i bland flera namn. Här  anges  annat namn.  I bland  har ett hus  i  folkmun namn efter  någon som bott där t  ex Ludvigs,  Torssons, Mjölnar-ns. Här  kan man  helt enkelt  ange namn som gör det  enklare för läsaren att identifiera  enheten. 

11  -Anteckning: 
Här anges  valfri extrauppgift. 

12  -Beskrivning finns: 
Här har man möjlighet  att markera  om det över huvud taget finns någon beskrivning  över  underenheten i  form av Torp- och  boställebeskrivning,  Innevånarförteckning, Skisser, Bilder,  Personbeskrivning  etc. Detta kan anges med bara ett kryss (x)  eller mera  utförligt med bokstäverna T,I,S,B,P  etc. Detta  senare  skrivsätt kan vara till nytta i  ett senare skede  när man vill  skaffa sig en uppfattning  om hur komplett  inventeringen är  och var man  eventuellt behöver gå in  och komplettera. 

Torp- och boställebeskrivning

När ett torp, boställe  eller annan typ  av Underenhet väl  har förtecknats på "Förteckning  över Underenheter  per gård" enligt   avsnitt 5 ovan  vidtager beskrivningen  av själva  torpet etc. På blanketten "Torp- och boställebeskrivning"   enligt  exempel i bilaga 4 skrivs uppgifter  om byggnaderna på  enheten. Det kan vara en  eller flera byggnader.  När det gäller gårdar och torp  finns ju alltid flera byggnader -  ibland flera bostadshus. 

På en plats kan  det också ha legat flera  "generationer"  av hus varav endast det  sista är kvar. Om  det finns uppgifter om   tidigare erhåller  detta bara sitt eget  husnummer (se nedan  -fält 16). Om  ett tidigare torp är helt borta  och inte direkt   motsvaras av något  nyare hus på samma  plats utan marken  har bebyggts med flera  modernare hus, skall  eventuella  uppgifter 
om dessa senare  inte föras in på torpets blankett.  Dessa senare hus skall i  stället bilda en  egen Underenhet med  eget U-nr.    -Ett exempel  på detta kan nämnas  torpet "Grinna" (Grinden) på gården Önnebacka  i Foss socken.  Det låg ungefär  där ICA-butiken ligger i  dag (1990).- 

Hur man  fyller i blanketten: 
Se exempel bilaga 4. 

1   -Gård: 
Det Gårdsnamn som  i angivits i  "Förteckning över underenheter per gård"  (fält 3). 

2   -Underenhet: 
Det namn som  angivits i "Förteckning  över  Underenheter per gård" (fält  9). Saknas ett  namn amges i första  hand
gatuadressen  och i andra hand fastighetsbeteckningen   (= fält nr 8) 

3  - IDnr-Unr: 
Här anges gårdens  IDnr följt  av bindestreck (-) och underenhetens  U-nr t ex torpet  Grinden under  Önnebacka gård får nr 78-5.  Denna numrering  med  både gårdens nummer och  enhetens nummer är viktig  att ha i de fall en torpbeskrivning  tas ur sitt arkiv.  Det är då lätt  att hitta dess  rätta plats igen. 
Alla handlingar som  har med en enskild underenhet att göra skall  åsättas ett sådant  nummer IDnr-Unr. 

4   -Sidnummer: 
Om det finns  mer än en blankett  eller sida  som beskriver en underenhet  anges sidnr. Det kan  finnas kompletterande andra blad  som kan erhålla sidnr  t ex 2, 3, 4 etc. 

5   -Län: 
Ange länsbokstav. 

6   -Socken: 
Se exempel. 

7   -Typ: 
Här skrivs  typ av enhet  i klartext. Jämför under avsnitt 5  ovan (fält 8). Om typen  är ett boställe och men  vet att huset var  en Backstuga kan man  skriva detta här. 

8   -Fastighetsbeteckning: 
Den fastighetsbeteckning  som gäller i dag anges.  Det  kan finnas torp som i  dag är borta och  som stod  på s k "ofri        grund", då  saknas troligen egen   fastighetsbeteckning, varvid denna  kan utelämnas.   Fastighetsbeteckning  anges i formen t  ex 1:14. Man  skall inte skriva  Gårdens namn här vilket  är vanligt i många  andra sammanhang.  Skriv inte t ex  Önnebacka 1:14 utan  bara 1:14. 

9   -Adress: 
Om enheten  har en gatuadress t ex  "Önnegacka gata  3" anges denna. Enheten kan i bland på landsbygden   endast ha en  postlådenummer och i sådant  fall anges endast  namnet på den väg  den ligger vid. Postlådenummer  behöver  ej anges. 

10   x-koordinat: 
11   y-koordinat: 
Här anges  koordinater  för bostadshusets centrumpunkt  med så stor noggrannhet   som möjligt. Finns flera  byggnader anges ändå  endast koordinaten  för bostadshuset. 
Koordinaten anges  i meter. Observera  att x-koordinat är den som mäts uppåt och y-koordinat en är den som mäts åt höger dvs  tvärtom mot  matematikens koordinater. 

12  -Koordinatsystem: 
Normalt anges  koordinaterna i  "Rikets koordinatsystem" dvs det som finns på Ekonomiska kartan och då behöver inte detta  anges.  Om koordinater  anges i annat  system t ex UTM eller  någon lokal variant  som finns för  många tätorter anges  alltid detta i  fältet  (12). 

13  -Muntlig  uppgift: 
Här kan anges vilka personer som eventuellt har lämnat uppgifterna -  en eller flera. Använd om så behövs även fält 15. 

14  -Inventerat  av, datum o sign: 
Den som fyllt i  uppgifterna anger  här datum (eller  bara årtalet) samt  sina initialer eller namn. 

15  -blankt fält  fritt för  anteckningar 

BYGGNADSBESKRIVNING  har plats för uppgifter  om fem byggnader. 
Om det  finns flera byggnader  kan man antingen fortsätta att skriva i fält 26 eller på en ny blankett. Kan man inte fylla i någon av uppgifterna i falt  16 till  25 går det lika bra att skriva i fält 26 eller på den tomma  yta - 27. 

16  -Husnr: 
Om det finns  flera byggnader numreras  dessa 1,2  3 4 osv. Det kan även gälla annan typ av byggnad än hus tex damm, mur. 
 
17  -Funktion: 
Typ av byggnad t ex bostadshus,  källare, lada,   magasin, damm, mur,  hönshus etc 

18  -Tillstånd: 
Exempelvis  fullgott, dåligt, bara grund, borta, överbyggt 

19  -Konstruktion: 
Ange byggsätt t  ex timmer, sten,  bräder .. 

20  -Grund: 
Ange t.ex. murad,  gjuten, fria stenar, 

21  -Fasadfärg: 
Senast kända  färg 

22  -Tak: 
Typ av  tak t ex tegel, torv, papp  .. 

23  -Byggår: 
Om byggåret är känt anges detta. Om man vet att det var byggt på slutet av 1800-talet kan man ange "slut 1800" eller "1880-tal" 

24  -Rivningsår: 
Jämför byggår.  Det kan dock vara  svårt att ange ett rivningsår  om den siste innevånaren  bara flyttade därifrån och husen sedan successivt  har förfallit. Vet man ungefär när den  siste  flyttade därifrån kan man ange detta i fält 26 och lämna fält 24  tomt om byggnaderna fortfarande  finns kvar. 

25  -Övrigt (mått): 
Här kan man ange yttermått  på  huset eller  hänvisa till skiss nedan  eller annan  handling t ex ritning. 

26  -plats för  anteckningar 
Här kan man göra en  beskrivning av huset  eller ange  att det har ersatts  av annan nybyggnad  etc. 

27  -Situationsplan,  byggnadsskiss etc. 
Här finns plats  för en enkel skiss  av hur byggnaderna har legat samt enkel  måttsättning.  Är det fråga om ett enskilt hus kan  man här göra en  skiss/teckning över huset utseende i plan  och utsidor.  Tänk på att sätta ut husnr även på  skissen så att man vet vilket hus  som avses. 
Denna plats kan  också användas för  att skriva kompletterande  text. Längre texter och  beskrivningar görs lämpligen på separat papper.  Detta gäller även mera omfattande ritningar  och skisser. Observera  dock att man även på dessa anger enhetens IDnr-Unr   (se punkt 3 ovan). 

Begreppsförklaring från Wikipedia: Trakt