Gustaf B. Thorden

Gustaf B. Thordén – Munkedalssonen som blev Bohusläns välgörare

Gustaf B. Thordén var född i Uddevalla, men det var i Munkedal han växte upp. Hans pappa var faktor i Munkedals hamn, och huset invid järnvägen där familjen bodde finns kvar än idag. Man ser huset från museijärnvägen ner mot hamnen. Från andra sidan fjorden ser man också huset, när man går Maltes stig i Saltkällan.

Vid den tiden var det livlig trafik i Munkedals hamn. Fartygen kom och gick. Det lossades massaved och fraktades papper från pappersbruket. Munkedals Bruk hade en egen järnväg för transporterna mellan hamn och bruk. Järnvägen drivs idag av museiföreningen Munkedals Jernväg. Museiföreningen har som sig bör fått bidrag från Thordénstiftelsen flera gånger för underhåll och upprustning av spåret.

Hågen till sjön och båtar fick kanske Gustaf när han såg båtarna komma och gå till hamnen. I sin självbiografi ”Alla mina skepp” – som nyligen trycktes på nytt och kan köpas på Hallmans Bokhandel i Uddevalla – berättar Gustaf om sina första båtturer. Mormor skulle på söndagen till kyrkan i Skredsvik där gamle prosten Laurell predikade, och bekvämaste vägen var att ta sig över fjorden med båt.  Det blåste hårt och istället för att ro satte Gustaf segel. Mormor var dödsförskräckt men fram kom de.

Sina första slantar tjänade Gustaf som roddare. Han var sju år när han och några kamrater kom på att mot betalning ro marknadsfolk över Örekilsälven till Sandmarknaden, som låg på Saltkällans marker nära hamnen. På två marknadsdagar blev det tio kronor att dela. Det var mycket pengar på den tiden, 1900-talets första år. Det var i synnerhet på återvägen som passagerarna var frikostiga, glada som de ofta var efter besöket på marknaden.    

Sommaren efter fick Gustaf sitt första riktiga jobb, då fadern anställde honom som kolmåtträknare i Munkedals hamn. Lönen var 15 öre i timmen. Medan ett fartyg lossades mättes kolet i mått, och någon måste räkna de ilandförda måtten. Det var en enkel uppgift, men Gustaf tog den på största allvar. Fyra lodrätta streck och ett diagonalt, alltså fem i taget. Det var inte gjort i brådrasket att tömma en 2 000-tonnare på dess last. Största förtjänsten var fyra och femtio som han stolt överlämnade till mor.

Ett annat tidigt arbete var som bärare vid stationen i Munkedal på sommaren. Tågen kom med sommargäster, och de skulle ut till kusten. Resenärernas väskor skulle bäras från hamnstationen till hamnen, där ångaren ”Gullmaren” hämtade folk som skulle till Lysekil.

Med åren längtade Gustaf till sjöss, och att få komma ut i världen. Efter skolåren i Uddevalla hamnade han i Glasgow som praktikant på ett rederikontor. Efter några år bar vägarna till Finland. Gustaf blev anställd i en speditionsfirma i Helsingfors, och Finland kom att bli hans land i nästan ett kvarts sekel.

Vad som hände sedan är mera välkänt. I andra världskrigets slutskede, när sovjetmakten var hotande nära Finland och risken för konfiskation av hans fartyg var stor, tog han sina fartyg och gav sig iväg till Sverige. I november 1944 registrerades hans rederi i Uddevalla. I augusti 1945 beslutade stadsfullmäktige i Uddevalla att sälja marken vid Kasenabben för ett skeppsvarv. Varvet byggdes, och första fartyget att levereras var Ally Thordén 1948.

Varvet växte snabbt. I mitten av 1950-talet hade varvet 2 700 anställda. Många var de bohuslänningar som fick sin utkomst vid Uddevallavarvet, och detta i en tid när många av de gamla basnäringarna i Bohuslän sviktade – fisket, stenindustrin, kustsjöfarten m.fl. Det gick att få arbete vid varvet istället för att flytta iväg till Göteborg och andra ställen. Gustaf B. Thordén fick lämna sitt livsverk 1958 i samband med varvets ekonomiska kris. Men varvet levde kvar i flera decennier till.

Gustafs verk lever vidare genom Thordénstiftelsen. Gustaf instiftade stiftelsen 1958. Gustafs omsorg om hembygden och om människorna i Bohuslän tog sig uttryck i att stiftelsens ändamål blev, och är fortfarande, att verka till det allmännas fromma i Bohuslän. Aktierna i Uddevallavarvet var grundbulten i stiftelsen. När staten 1963 köpte aktierna för 8 milj kr fick stiftelsen sitt grundkapital, och kunde påbörja sitt arbete. Stiftelsen delar idag ut 6-8 milj kr årligen till idrott, kultur och föreningsliv och till stipendier. Sedan 1963 har 180 milj kr delats ut. Stiftelsens kapital är idag cirka 350 milj kr.

Marianne Thordén är Gustaf B. Thordéns dotter och vice ordförande i Thordénstiftelsen  

Text Yngve Johansson