Att gå vilse i skogen! 88-2

Från MHF-Wiki
Version från den 30 november 2023 kl. 17.20 av Lennart (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Alla har vi varit med om  att gå vilse i skogen. För oss alla, inte minst vi hembygdsvänner   som ibland är på gång i markerna kan det lätt inträffa, att man "inte hittar  hem". Vissa iakttagelser kan dock göras och man skall undvika panikstämning.  Det  första man bör göra, om  man kommit   "ur kurs", är att försöka ta ut i vilket väderstreck man befinner sig. Detta kan kanske synas svårt ibland, i all synnerhet om man saknar kompass. Ett trå...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Alla har vi varit med om  att gå vilse i skogen. För oss alla, inte minst vi hembygdsvänner   som ibland är på gång i markerna kan det lätt inträffa, att man "inte hittar  hem". Vissa iakttagelser kan dock göras och man skall undvika panikstämning.  Det  första man bör göra, om  man kommit   "ur kurs", är att försöka ta ut i vilket väderstreck man befinner sig. Detta kan kanske synas svårt ibland, i all synnerhet om man saknar kompass. Ett tråd i skogen, som står någorlunda fritt, är ett bra orienteringsmedel. Betrakta barken på trädel! Det år alltid på Sydsidan torrare, hårdare och av en ljusare färg ån på nordsidan  med  dess mörkare   bark. Ekar, askar, almar  och  bokar  bår på nordsidan  ett mosstäcke.   Dessutom är bladen på nordsidan av  en  mörkare färg men genomträdda  av ljusare  ådror än på sydsidan. Iakttagaren bör även lägga märke till att spindlarna alltid väver sitt nåt på trådens sydsida. Hartsen eller kådan, som på granar, tallar och lärkträd sipprar fram ur kvisthål och trådsår, år på sydsidan alltid hård och ljust bärnstensfårgad, men den på trådets nordsida mestadels är  mörkgrå och till synes dammtäckt.   Stenar i skogen,  är vanligtvis kala på sydsidan, medan de på nordsidan nästan alltid är överdragna av ett mosstäcke.

A. C.