Landskyld, en långlivad avgift

Landskyld, en långlivad avgift

Vår forskande hembygdmedlem Gunda Svedung har forskat i, det för många helt okända begreppet Landskyld. Vad är det?

För ett tag sedan kom det in till vår redaktion en intressant liten skrift med rubricerade benämning. Här följer en kort sammanfattning och hela texten kan läsas som pdf-fil på vår hemsida.

I landskapen som en gång tillhörde Danmark-Norge, dvs. Bohuslän, Halland, Skåne och Blekingen levde en medeltida privat avgift till prästerskapets löner och kyrkobyggnader kvar fram till 1937, då Sveriges riksdag tog bort den. En man på en av gårdarna i Bua i Skredsvik socken berättade 1996/97 att han så sent som på 1930-talet en gång hade betalt en ”skatt” som på något sätt var kopplad till Dragsmarks kloster och Trondheim. Fjärdingsman kom cyklande varje höst och samlade in pengarna. I gamla tider hade länsman och fjärdingsman som uppgift att samla in skatter och i polislagen år 1925 finns dessa arbetsuppgifter kvar.

Genom Gun Svedungs efterforskningar visade sig att det var inte någon skatt utan en avgift, som sedan medeltiden i Bohuslän kallades landskyld. Det var vissa gårdar som betalade denna avgift. Dessa gårdars landskyld började med att ett stycke mark på medeltiden hade skänkts till klostret i Dragsmark och det slutade med att en avgift betalades till prästerskapet i Skredsvik socken till och med år 1937. Man kan ju undra om inte samma sak gällde för de som var klostergårdar i Munkedals kommun och Foss. Detta återstår att ta reda på.    

På medeltiden förekom det att många bönder donerade mark till kyrkan enligt olika regler. Detta kunde medföra att de inte hade egen mark som staten (kungen) kunde beskatta. I den s.k. Odense recess 1539 beslöts därför att bönder som hade donerat mark skulle få bruka den mot den landskyld, det vil säga det arrende, som brukade utgå i området. När Bohuslän blivit svenskt ville kungen att präst- och kyrkolandskylden skulle betraktas som en skatt som skulle betalas till kronan. Ämnet var dock föremål för mycket diskussion i bl.a. Kammarkollegium och riksdag. 1931 motionerade riksdagsman Karlsson från Munkedal m.fl. om att utreda hur denna uråldriga skatt skulle kunna avskrivas eller avlösas. Till slut beslutar riksdagen 1937 om att den skulle upphävas.

En fördjupning i ämnet hittar du via Gun Svedungs mera utförliga artikel på vår hemsida www.munkedalshembygddsforening.se

Sammanfattning är utförd av Sverker Balksten och godkänd av Gun.