Föreningsaktiviteter 1990 90-2

Från MHF-Wiki
Version från den 4 juni 2024 kl. 09.08 av Lennart (diskussion | bidrag) (Länk)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Filmförevisning[redigera | redigera wikitext]

16 februari i Folkets hus, "Tjuv-Marta", en film inspelad i super-8  av hembygdsföreningens medlemmar. Regi: Alfred Carlsson. Foto: Bertil Johansson m fl. Huvudrollen som  den olyckliga Marta där   uppe i den otillgängliga Jermunnerödskogen   spelades förtjänstfullt av Gunborg Lindhe.

Med  glädje   och  förklarligt nog även ett visst vemod — återsåg vi  Munkedals entertainer framför alla andra, Calle Foss, i rollen som präst och själasörjare. Alfred Carlsson spelade själv den omisstänksamme  ryttaren Nero,   som blev tillfångatagen av Marta   och så  småningom  far till hennes  sex  barn (undan  for undan dränkta  i Örevattnet). Av övriga   medverkande   uppmärksammades   Carl-Gunnar  Blomqvist, Helge Melin och  Lars Flodstrand   Mycket lyckad i rollen som fångtransportör var Ernst Karlsson, Maden.

Årsmöte[redigera | redigera wikitext]

24  februari på Gästgivargården  i  Kvistrum. Ordförande  vid förhandlingarna  var Karl-Erik Johansson. Protokollförare föreningens ordinarie sekreterare Bertil Johansson. Till ny kassör efter avgående Evert   Lundgren utsågs Bertil Karlsson. I övrigt kvarstår förutvarande medlemmar  av styrelsen. Till ny revisor efter Bertil Karlsson utsågs Sverker Balksten. Efter förhandlingarna vidtog samkväm i restaurangen. För underhållningen  svarade medlemmar   av   Munkedals dragspelsklubb,   nämligen Clary Karlsson,   Helge Johansson   och  Bertil Johansson. Dessutom    framträdde  föreningens  egen dragspelare Inge Ingman.

Munkedalsafton[redigera | redigera wikitext]

28 mars i Foss församlingshem. "Historik over Munkedal i ord  och bild" av  Gunnar Dahlqvist  och Björn Jacobson.  Dahlqvist  inledde med  en bred översikt av  gammal  historia ända från Hensbackakulturen  fram till början av detta sekel. Hensbacka  med sin bortåt 8.000 år  gamla kultur räknas  som en   av de  äldsta boplatserna i Sverige.  Från bronsåldern   är särskilt hällristningarna vid Lökeberg av intresse. Förutom de vanliga bilderna  av  människor och djur, solhjul, fotspår och skålgropar finns här en markant skeppsbild. Den  är unik  på så sätt att den  utom sedvanliga   bemanningsstreck också visar ett träd (troligen gran) ombord. Lökeberg är det enda stället i Bohuslän där en sådan   ristning finns. Vad trädet symboliserar är okänt   men troligen har det haft betydelse for den religiösa kulten. Liknande skeppsbilder med träd lär finnas vid Medelhavet..

  Från den moderna  tiden uppehöll  sig Dahlqvist särskilt vid olika resenärer som  besökt Foss  och berättat om det i skriftlig form. De mest kända är biskop  Jens från Oslo,  som visiterade pastoratet 1594 och 1597, och Linnelärjungen  Pehr Kalm  som   gjorde sin  Bohuslänsresa  1742.  Föredragshållaren avslutade med  en genomgång     av skolväsende, rättsväsende, postal historia, gästgiverier och skjutshåll.

Efter  kaffepaus vidtog Björn Jacobson med  kvällens andra avdelning,   som handlade  om industrialiseringen  utmed älvarna. Först uppehöll han sig  vid Klåvans bruk  och Brålands bruk vid  Frukvarn.  Sedan övergick han till borgmästarbruket i Torp och eftersom han arbetar på en stor uppsats om detta ämne är det naturligt att han ägnade större delen av tiden åt detta. En liten stund blev dock över för Munkedalsälvens och det gamla smedbrukets del.

Båda föreläsarna illustrerade sina framställningar med ljusbilder av vilka somliga blev   kommenterade av de    uppmärksamma och kunniga  åhörarna.

Kyrkoherde Gustaf Johansson  tackade talarna och avslutade mötet med  en kort andaktsstund.

Gökotta 24 maj.[redigera | redigera wikitext]

Morgonpromenad   i Björidskogen. Därefter underhållning på  Kaserna   med   gitarrspelaren och allsångsledaren Allan  Gustafsson understödd av en dragspelsgrupp  med altmeister Harry Lundin i spetsen.

Wiknerspelen  23 juni.[redigera | redigera wikitext]

Efter den inledande hantverksparaden ledd av fanbärerskan Margaretha Bruzelius och fem musikanter förrättades invigningen av fil kand Gunnar Dahlqvist. Orust folkdansgille under ledning av Gull-Britt Niklasson stod for en elegant uppvisning i gröngräset och en av dess fiolspelare, Helen Stark, organiserade därefter barnens lekar kring  midsommarstången. Tildas gäng --- dvs Britta Winberg, Elsa Olausson, Anna Claesson och Ernst Eriksson --- gav ett lustspel från Bohuslän som handlade om två inbitna ungkarlar med såväl ekonomiska som  romantiska problem. Lyckligt slut givetvis.

   Huvudpunkten  på dagens   program bestod  av ett uppträdande  av  Ray Adams,  den   välkände entertainern. Han  tjusade publiken  med    gamla succeer som Violetta, Laila osv. Visade också fin inlevelse i svensk viskonst genom  ett lyriskt framförande av Vreeswijks ballad om fröken Cecilia Lind. Ray ackompanjerades av den  likaså från Norge härstammande dragspelsvirtuosen Olav Wernersen, vilken dessutom  utförde några solonummer for  sitt instrument. Här briljerade han med sin avancerade teknik i  ekvilibristiska variationer över norska folkvisor. Han visade också hur en enkel vismelodi som  Gubben Noak kan växa fram  och byggas  upp "till ett mäktigt stycke musik.

Av  de årligen återkommande hantverkarna  kan vi nämna den kände   keramikern Lennart Winblad  och  Ture  Hansson från Vadholmen,  som   numera kan räknas som proffs  på att tillverka dröprännor. Inne i Wiknerstugan satt spinnerskorna Karin Andersson    och Aina Karlsson trån Hattefjäll. Märta Dahlberg demonstrerade knyppling I vävstugan arbetade Birgith Karlsson på Möe  och Aina Karlsson, Syrenvägen. Gunilla Karlsson visade hur det går till att göra saker i halm. Den nya hantverkspaviljongen, som under våren och försommaren  byggts upp som  en  naturlig fortsättning på ladugardslängan, invigdes av Gösta Martinsson med flera slöjdare.

   Men de som  hade den hårdaste och mest  ansträngande uppgiften av alla vid denna stora traditionsenliga festdag var utan tvivel de damer som arbetade i bakstugan och vid cafeterian. En strid ström av besökare drog under hela dagen fram genom  bakstugan for att  komma åt dess speciella läckerheter, lefsoma, och vid cafeterian har vi sällan sett så många gäster samlade på en  gång  Chef i bakstugan  var Astrid Blomberg och vid  kaffeserveringen basade Gunborg Bjurström.

Folkmusikens dag[redigera | redigera wikitext]

4 augusti på Kaserna. Arrangerad med anledning av att 1990 firas som  det stora Folkmusikåret over hela Sverige. Det är av stort intresse for hembygdsrörelsen att delta i detta firande. Minnet av de gamla spelmännen   och   bygdemusiken är en viktig del av det kulturarv vi har till uppgift att förvalta och föra vidare. Av de kända spelmän, vars låtar vi fick tillfälle att lyssna till, kan vi nämna sådana som den legendariske storspelmannen   Nildas  Larsson i Svarteborg, Johan August  Nilsson i Munkedal,

August i Torve, August i Wrem  och  Johan Lund  på Kynnefjäll. Spelmanslag från Svarteborg, Uddevalla och Hjärtum deltog. Svarteborgarna med Ove Kilborn i spetsen spelade bl a 'Kalle  Nyba" efter Niklas och "Kalsongvalsen" efter August i Torve (August Andersson, Griffis). Uddevallalaget under ledning av Sune  Resenius hade också en Torvelåt på repertoaren, en medryckande polka. Hjärtums spelmanslag framförde ett väl blandat program från hela riket, bl a en ålderdomlig triolpolska från Bäckefors och en hambopolska från Boda. Det gays också  exempel på modernare folkmusik, nämligen  ett stycke som heter "Lindgrens     och är komponent    av en av de bekanta bröderna  Moreus  i Orsa. Hjärtums ledare Leif Johansson är född i Ödeborg  och  numera bosatt i Hjärtum där han är verksam som musiklärare. Låtspel har han studerat i Malung for Johnny Soling m fl. Men  det var inte bara fiolspelare som deltog på Kaserna. Många andra av bygdens  musikanter gav  pkov på sitt kunnande. Festen blåstes in med en inledningsfanfar av Sylvia Karlsson på trumpet. Munkedals Dragspelsklubb med sin  ordförande Bertil Johansson  som anförare uppträdde   med ett väl varierat scenprogram. Avslutningen, en pigg norsk polka, blev mycket uppskattad och publiken klappade med i takten. Visklubben med trubaduren Åke Lindström gav  prov på klassisk svensk  vislyrik av Dan Andersson, Ruben Nilsson o a. Munspelsgänget spelade folkkära melodier, t ex "Flickan med polkahåret", och vi fick också  återuppleva bekantskapen  med   en annan svensk folklig tradition, nämligen bondkomiken, när scenen intogs av "Lena från Håby" i Gunnar Hälldéns gestalt

Avslutningsvis samlades alla medverkande musikanter på friluftsscenen och spelade  gemensamt en rad bohuslänska låtar..

Hemlig resa[redigera | redigera wikitext]

18 augusti  till Bollebygd. Arrangörer var Lisa Johansson och Gunborg  Bjurström och det var Munk-Resor som  ställt buss, reseledaren Ulla Svensson och  chauffören Kent Jonsson till förfogande. För underhållningen ombord  svarade Georg Claesson,  munspel, Yngve Johansson, durspel, Gunnar Hälldén, historieberättande och Astrid Lindqvist, deklamation.

Bollebygds   hembygdsförenings ordförande Carl Eric Blomqvist tog  emot och  informerade om   bygden varefter utställningar på  Wernergården och befintliga museianläggningar på  hembygdsgården besågs. Det visade sig att Blomqvist vid sidan av  många andra talanger också har en konstnärlig ådra; hans arbeten  var representerade inne i Wernergårdens stora biosalong. Av andra konstnärer kan  vi nämna  Gösta Ericsson och Ellen Johansson. Lena Brådalen demonstrerade utsökt fin halmflätning; det var årets råghalm från Grimsås gård  hon använde sig ay. Man kunde  också studera tillverkning av ullkardor samt även följa en skicklig möbelsnickares arbete med den sedan lång tid tillbaka berömda och omtalade "Ballebostolen". Det är kanske just olika former av träslöjd som är mest karakteristiskt for Bollebyden..

  Inne på hembygdsgården   pågick den traditionella hembygdsdagen for fullt. Demonstration  av gamla hantverk, försäljning av bröd stekt på stenhäll osv. Givetvis också en hel del underhållning. Vi kan nämna  en väl  genomförd uppvisning  av Rävlanda folkdansgille. De  utförde bl a den  gamla leken "Väva  vadmal"  och  "Västgötapolska" med stor  bravur. Och  durspelaren Gösta  Svensson från Kinnatrakten hade ett väl sammansatt   program  som handlade  om durspelets historia i Sverige och han illustrerade med musik utförd på flera gamla instrument. Han framförde bl a en polketta från Kinna och  den välkända klackjärnspolkan (populärt kallad "Hål i vagga") komponerad  av den berömde flygpionjären Carl Cederström, "Flygarbaronen".

Grötlunken[redigera | redigera wikitext]

   8 september, Kaserna.  Arrangerad i samarbete   med  Korpen (Svenska  Motionsidrottsförbundet), som ledde en poängpromenad med aktivitetsstationer (armborstskytte, varpa m m), och Konsumhallen i Munkedal som  stod  som sponsor  for tillställningen. Grötkommandot bestod av Gunborg Bjurström, Lisa Johansson, Gundel Olsson och Elvy Andersson. Margaretha Bruzelius, som tyvärr var förhindrad att närvara, hade också varit med och  kokat risgrynsgröt.

Den   efter måltiden följande grötlunken ned till Ormnäset företräddes av dragspelare och fiolister. Längst ut på näset ställde Munktrollen upp sig och höll en uppskattad körkonsert. Dirigent var Gun Björkdahl och solist Carl-Gunnar Blomqvist.

Återkomna till    hembygdsgården fick deltagarna tillfälle att ta en kopp kaffe. Gunnar  Hällden  medverkade  därvid som  historieberättare. Tillställningen avrundades   med en stunds logdans. For musiken  svarade  medlemmar av Munkedals   dragspelsklubb med  ordföranden Bertil Johansson i spetsen.

Hembygdens dag[redigera | redigera wikitext]

firades 30 september i Valbo Ryrs kyrka med gudstjänst och predikan av komminister  Anders Lindström. Vid  det efterföljande samkvämet  i Solhemsgården   förekom allsång under ledning av  komministern och  hans fru Margareta. Aina Karlsson gjorde stor lycka med en trevlig dikt om  en bondmoras  vardag.