160 hyllmeter med dokument

Från MHF-Wiki
Version från den 14 mars 2025 kl. 11.38 av Lennart (diskussion | bidrag) (mellanslag borttagna)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Artikel ur tidningen Västsverige torsdag 14:e april 2022

AV GÖRAN NYBERG

Arbetet med pappersbrukets arkiv var en av faktakällorna när boken inför brukets 150-årsjubileum skrevs. Här är det Kurt-Åke Karlsson som inhandlar en bok till Valbo-Ryrs Sockenförening och Munkedals Hembygdsförenings ordförande Sverker Balksten som överräcker den. Foto: Göran Nyberg

160 hyllmeter med dokument[redigera | redigera wikitext]

Långsiktigt arkivarbete för Munkedals Hembygdsförening[redigera | redigera wikitext]

160 hyllmeter med dokument från Munkedals AB:s start 1871 och fram till 1950-talet blev starten på ett dokumentationsarbete i Munkedals Hembygdsförening. Det ledde till en utställning på pappersbruket och i sin tur till att hembygdsföreningen fick uppdraget att skriva brukets jubileumsbok.

I ett källarutrymme i gamla skattemyndighetens lokaler i Munkedal har i över 10 års tid en grupp medlemmar i Munkedals Hembygdsförening arbetat ideellt med att dokumentera, katalogisera och digitalisera 160 hyllmeter arkivmaterial från Munkedals AB, numera Arctic Paper Munkedals AB.

-Det var en av våra medlemmar, Leif Berg, som arbetat på bruket tidigare, som väckte frågan hos oss. Han sa art det nu nog var dags att någon tog ansvar är alla gamla papper som fanns i brukets förvar, berättar Sverker Balksten, ordförande i Munkedals Hembygdsförening.

Gamla dokument[redigera | redigera wikitext]

Gamla Bruket med ett antal gamla arbetarbostäder används nu som våffelstuga respektive vävstuga. Hembygdsförening ansvarar för skötseln. Foto Göran Nyberg

Sagt och gjort, man fick till ett möte med dåvarande styrelseordföranden i Arctic Paper Munkedals AB, Olle Grundberg, samt dåvarande VD:n Göran Lindqvist och lade fram önskemålet att ta hand om pappersbrukets gamla dokument.

Det handlar om allt från officiella årsredovisningar till gamle VD:n Olof Bildts mer personliga tillhörigheter och uppteckningar från bland annat mycket personliga samtal med personal på bruket.

- Han var också väldigt aktiv ute i samhällslivet och vi har hittat 90 medlemskort i olika organisationer han var med i, berättar Sverker Balksten.

Det hela slutade med att bolagsstyrelsen tog beslut om att överlåta alla gamla dokument i hembygdsföreningens förvar. Sedan gällde det att hitta någonstans att ha det.

- I skattemyndighetens källare fanns ett gammalt arkivrum som vi fick disponera av kommunen. Dit transporterades allt material, säger Sverker Balksten.

Man går igenom precis allt. Varje papper av de 160 hyllmeter man att ansvaret för. Det man nu håller på med att gå igenom är 22 trälådor med dokument från Olof Bildts tid.

- De var låsta och ingen nyckel fanns att tillgå så de har vi fått skära upp, berättar Leif Berg, när vi hälsar på en dag när gruppen samlats i arkivet.

Denna gång är det han och Tommy Ekström, också tidigare anställd på bruket, som finns på plats denna dag. Efter ett tag tittar Sverker Balksten in för att lämna över ett papper som skall dokumenteras och senare kommer även Lars-Olof Hedlund in.

Jubileumsboken[redigera | redigera wikitext]

Den gamla folk- och småskolan på önnebacka har Munkedals hembygdsförening nu fått hyreskontrakt på. Här finns museum och mötes och verksamhetslokaler. Foto Göran Nyberg

Håkan Grundberg, Uno Blomberg och Björn Jacobsson är de övriga inklusive Sverker kalksten som varit med i dokumentationsgruppen dessa år. Det var också den här gruppen som med gott stöd av materialet i arkivet kunde ta fram en utställning om Munkedals AB:s historia 2015. Den utställningen gav sedan idén att hembygdsföreningen också skulle ansvara för framtagande av jubileumsboken om pappersbruket när det fyllde 150 förra året. Även i det arbetet var dokumentationen från det arkiverade materialet en viktig grundpelare, inte minst när det gällde olika årtal.

Förutom det stora materialet från Munkedals AB har hembygdsföreningen också tagit emot material från pastoratet när Foss kyrka renoverades, man har arkiv från Konsumföreningen och från Jaktvårdskretsen.

Från kommunen är det mindre. Mycket pappersdokumentation från kommunens verksamhet förstördes vid den stora översvämningen i kommunhusets källare för några år sedan. Däremot finns en del material i Hembygdsmuseet på Önnebacka i Munkedal. Där är den gamla kombinerade folkskolan och småskolan som nu disponeras i sin helhet av hembygdsföreningen, förutom lägenheten på övervåningen, där småskolans lärare bodde och som hyrs ut av kommunen. Nyligen slöts ett avtal med kommunen om ett långtidskontrakt med föreningen som får disponera de aktuella lokalerna helt utan kostnad.

- Här har vi cirka 1 500 museiföremål, både uppställda i en av lektionssalarna, och i magasin på övervåningen. En del av de föremålen tog vi över från den tidigare hembygdsnämnden, och de ägs alltså i praktiken fortfarande av kommunen, berättar Sverker Balksten.

I avtalet med kommunen ingår att föreningen skall upplåta sina lokaler för olika kulturföreningar i sin tur utan någon hyreskostnad, annat än ersättningar för material och annat. När vi är på besök hörs ljuva toner från en av lektionssalarna som används som samlingssal, och denna gång är det en kör som är på plats.

Der var i mitten på 60-talet som Hembygdsnämnden lades ned och några år dessförinnan startades Munkedals Hembygdsförening med Alfred Carlsson som föreningens första ordförande. Han var drivande den gången ett antal hembygdsböcker sammanställdes på 80-talet.

Arkivet[redigera | redigera wikitext]

Sverker Balksten tillsammans med fröken i museets skolsal.Foto: Göran Nyberg

Den nuvarande ordföranden Sverker Balksten leder nu en förening som förutom Hembygdsmuseet och arkivet även har verksamhet på Kaserna i Munkedal sedan länge. Där finns Wiknerstugan, där Pontus Wikner växte upp, innan denne på många sätt betydelsefulle filosof fortsatte sin bana i Göteborg och Uppsala.

Vid den vackra sluttningen ned mot Kasernaviken har hembygdsföreningen byggt upp sin Hembygdsgård med samlingslokal och loge, där man visar gamla jordbruksredskap av olika slag. Här finns också en utomhusscen.

Underhålla[redigera | redigera wikitext]

Där har vi fått byggnader att underhålla, berättar Sverker Balksten.

Sedan 1990-talet arrenderar hembygdsföreningen också ett antal byggnader vid Gamla Bruket, platsen där bruksverksamhet i form av kvarnar, sågar, järnmanufaktur mm, ägde rum sedan långa tider innan pappers bruket startade på en plats längre nedströms Munkedalsälven. Där har sedan föreningen Munkedalsslöjd haft ett slags hängavtal med hembygdsföreningen och tagit ansvar både för verksamheten där och skötseln av byggnaderna. Nyligen har emellertid föreningen Munkedalsslöjd beslutat att föreningen skall upphöra och därmed tar hembygdsföreningen nu över ansvaret för skötsel och verksamhet där.

Förutom pärmar och mappar finns här också ett rejält kartarkiv från bruket. Foto: Göran Nyberg

-Vi räknar med att vi är en grupp som arbetar med Gamla Bruket, och att där kommer att finnas en del som tidigare varit med i Munkedalsslöjd, säger Sverker Balksten.

22 låsta trälådor från Olof Bildts tid håller Leif Berg och arkivgruppen nu på att gå igenom.Foto: Göran Nyberg