En solglimt 81-3
En solglimt[redigera | redigera wikitext]
Det kom några timmar av värme och sol,
då du kunde njuta av livet.
Då sommaren blev till en ljuvlig idol,
Du glömde för stunden all sorg sdn iflol
och glädje åt hjärtat blev givet
Du gladdes likt barnet, åt solstrålens glans
Du njöt av de gyllene stunder.
Du mindes det vackra i livet som vanns,
Du band utav minnenas blommor en krans,
från livsdagens ljusaste stunder.
Av solstrålars värme fick hjärtat så del,
och styrka för molniga dagar.
Så litet av solsken, blir vår arvedel,
så låt oss då rikligt av stunden tå del,
som himlen oss skänka behagar.
Och glöm ej de sjuka, de arma och små,
som solen så sällan får värma,
som tacksamt mottaga de smulor de få.
0,giv av ditt solsken, med hast till dem gå.
Låt hjärtat till nästan sig närma.
Greta B. — Olsson