När Munkedal upptog flera spalter i DN
En av mina kusiner som höll på med släktforskning sände mig en kopia av ett fotografi från Dagens Nyheter med texten ”Äldst och yngst på Skansen; men lilla Inger, 11 månader, gillar inte regementsmusik – få se om sexton år”. Personerna på fotot påstods vara min farmor och min kusin, vilket jag var tveksam till, eftersom jag med bestämdhet visste att min farmor aldrig hade besökt Skansen och inte ens hade varit i Stockholm. Den enda Skansen jag kände till var just Skansen i Stockholm. Om det var sant som kusinen påstod måste fotot vara taget sommaren 1938, då min kusin Inger just fyllde 11 månader. Det framgick dock inte av fotografiet vilket år det var taget.
För att bringa klarhet i hur det låg till bad jag min son, som bor i Stockholmsområdet, att på Kungliga Biblioteket gå igenom DN för sommaren 1938. PÅ KB förvaras ju kopior av alla tryckalster. Resultatet blev för min del häpnadsväckande. Det visade sig nämligen att DN hade gjort ett reportage från midsommarfirandet i Munkedals Folkets Park 1938. Att parken på den tiden kallades ”Skansen” var nytt för mig.
Reportaget började redan på första sidan av tidningen och fortsatt med flera spalter inne i tidningen. DN:s reporter var mycket imponerad av brukets betydelse för orten. Förhållandet mellan Munkedals Bruk och samhället i övrigt beskrevs som ”säreget”. Bruket ombesörjde på den tiden uppgifter som idag skulle ses som självklara kommunala angelägenheter. Särskilt betonades i texten att allt som görs för att befolkningen skall trivas är bruket pappa till: festplats, idrottsplats, samlingslokal och teater. Men även sjuk- och hälsovård ingick i brukets aktiviteter. Reportaget speglar en tid då ordet ”brukssamhälle” hade en annan dignitet än idag. Ett sådant samhälle skilde sig från andra orter genom sin speciella anda som i sin tur hade sin upprinnelse i brukets totala dominans på många områden.
DN skriver också om själva midsommarfirandet som imponerade stort. Där bjöds på förstklassig underhållning för alla åldrar. Även detta naturligtvis bekostat av bruket.
Sammanfattningsvis kan konstateras att reportaget är mycket positivt i tonen, att det idag hade varit fullständigt omöjligt att i en tidning som DN ägna så många spalter åt ett liknande reportage. Det är min farmor och kusin på fotot.
Text: Bo Foss. Bild: Håkan Grundberg