Kvistrum, centralort för rättsskipning
(Utdrag ur uppsats författad av Gunnar Dahlqvist).
Kviström har sedan urminnes tider sålunda varit en centralort för rättsskipningen. Detta gjordes klart i skrifter av distriktsåklagare Gunnar Forsström och den välkände forskaren Sven Rydstrand.
Vid studier i Riksarkivet i Oslo har det framkommit att Foss lagsaga som namn förekommit i Norske herredagsdomar och i Norske Rigs-Registranter. Tingsförhandlingarna hölls dock i Foss prästgård eller i dess omedelbara närhet. Efter föreningen med Sveriges rike år 1658 hölls ting först i gästgivargården och i samband med 1734 års rättegångsbalks införande stadgades, att tingsförhandlingarna skulle hållas i särskilda domstolslokaler. Då tillkom det första tingshuset år 1734, en efter dåtida mått ansenlig byggnad av trä i två våningar. Den inrymde en stor tingssal i första våningen. Denna byggnad revs i början av 1920-talet, sannolikt år 1922. Den var belägen vid nuvarande Stalevägens anslutning till den gamla riksvägen. På tingsstället fanns det också ett häradshäkte, som revs på nittonhundrafemtiotalet.
År 1912 bestämdes att ”tingshusbyggnadsskyldige” ska bygga nytt tingshus på Skanskullen. Byggnadsdirektion tillsattes under ordförandeskap av nämndeman H E Johansson från Flat i Lyse. Ritningarna upprättades av arkitekt R Lange i Göteborg, och byggnadsentreprenör blev R Christensson i Lysekil. Rörläggare Granberg i Lysekil utförde Va-anläggningarna. Otto Werner i Strömstad levererade möbler och inredning. Kontrollant för det hela hade varit byggmästare E A Hansson från Kållered. Vidare hade vagnsbod och stallbyggnad utförts av Magnus Andersson i Klageröd.
Den röda kyrkliknande byggnaden, Sunnervikens nya tingshus, invigdes måndagen den 3 september 1917 i närvaro av biskop Rodhe, borgmästare Neiglick i Uddevalla, häradshövding Bäärnhielm Kungälv, t.f. Häradshövding V Rydén, riksdagsmän i Sunnerviken, nämndemän, kronofogde, byggnadsdirektionens medlemmar m.fl.
Högtidstalet hölls av Biskop E H Rodhe. Han yttrade bl.a.: ”Vi hava samlats här för att inviga detta tingshus, för det ändamål, för vilket det är uppfört. Att avskilja för ett särskilt ändamål är att helga detsamma och detta bör ske genom Guds ord och bön”. Därför ville talaren göra invigningen till en gudstjänst.
Betraktelsen hölls över Pauli ord, ”Och allt det i gören, med ord och gärning, gören allt i Herrens Jesu namn, och tacken Gud och Fadren genom honom”.
Ordföranden i tingshusbyggnadsstyrelsen H E Johansson lämnade sedan en utförlig historik över byggnadens tillkomst, varefter han överlämnade tingshuset till Domsagan och Häradsrätten.
Därpå yttrade t.f. Häradshövding Hydén: ”Som ställföreträdare för den ordinarie domaren militieombudsman A Östergren har jag att mottaga tingshuset. I gamla tider, då det ej fanns krav på hastigare rättsskipning, voro de gamla, otidsenliga tingshusen användbara, men utvecklingen har gjort krav på att större snabbhet i rättsskipningen framställts. Denna byggnad skall städse bli en prydnad för trakten och nejden”. Talaren slöt med att förklara tingshuset invigt.
Bohusskalden Fredric Nycander från Åby föredrog därefter från tingshusets trappa en för tillfället författad dikt.
Efter detta anordnades kl. 2.30 en festmiddag på Grand Hotel i Uddevalla för ett antal av 114 prominenta personer.
Text i utdrag är hämtad från Gunnar Dahlqvists uppsats.
Bilder: Från museets samlingar.