Postkontor på Kviström
Länk till PDF-fil: Posthistoria från Tunge härad
Postkontor 1874-10-01--1896-10-31 Poststation 1896-11-01--1903-11-15
Genom ett kungligt brev den 23 juni 1874 fick ett postkontor öppnas i Kvistrum. När chefstjänsten blivit ledigförklarad, lockade den flera sökande, vilka emellertid med ett undantag återtog sina ansökningar, i tre fall telegrafiskt. En av dem var postmästare Gustaf Fredrik Georg Aurell i Degerfors som i ett brev till poststyrelsen den 16 augusti 1874 hade anhållit att bli förflyttad till Kvistrum och i samma brev föreslagit att det nya postkontoret skulle förläggas "vid Saltkällan, belägen tätt invid stora landsvägen emellan Uddevalla och Strömstad, cirka 1/8 mil söder från Qvistrum". Där hamnade postkontoret inte och när han besett den antagna lokalen innehöll hans avsägelsetelegram den 23 september 1874 följande ord: "Anser mig omöjligen kunna antaga erbjudna lägenheten såsom varande högst olämplig och obehaglig".
Det var ett provisorium som inledde epoken för postkontoret i Kvistrum. Länsstyrelsen skrev den 21 september 1874 bl a följande till poststyrelsen, sedan kronofogden C A Nordvall undersökt möjligheterna att anskaffa postlokal och lägenhet till postmästaren:
"Enligt kronofogdens skrivelse har änkan Matilda Friman, boende å Kvistrum, erbjudit sig att at blivande postexpeditören därstädes upplåta alternativt fyra rum i övre våningen med andel i kök på nedre botten, eller endast de fyra rummen i övre våningen då det ena av dem skulle inredas till kök, allt på ett års tid och mot en hyrа av 300 rdr rmt, samt att, intill dess denna lokal kunde iordningställas, bereda postexpeditören bostad av två rum i hennes andra boningshus".
Resepostexpeditören Gustaf Emil Rundberg hade sänt sin ansökan till tjänsten den 8 augusti 1874. Det framgår inte av de handlingar jag haft tillgång till, om han hade besiktigat lokalerna innan han tillträdde. Men han fick inte bara acceptera undermålig tjänstelokal och tvivelaktig bostad utan också finna sig i en mycket stor arbetsbörda med ett 20-tal underlydande poststationer från 1875 års ingång. Lokalförhållandena blev bättre den 1 oktober 1875, då postkontoret flyttades till en plats knappt en kilometer söder om Kvistrums gästgivaregård.
Postkontoret i Uddevalla naggades kraftigt i kanten, som man säger, med tillkomsten av postkontoret i Kvistrum. Inte bara ett antal poststationer flyttades från Uddevalla förvaltningsområde, utan postmästare Emil Öhrnell fick också finna sig i att mer än 40 lösväskor som expedierats vid hans postkontor, nu skulle expedieras i Kvistrum. Han begärde i ett brev till poststyrelsen den 9 december viss reducering av arbetsuttaget vid postkontoret i Uddevalla.
Postmästare Gustaf Emil Rundberg blev den ende chefen för posten i Kvistrum så länge det fanns ett förvaltningspostkontor där. Det degraderades till poststation den 1 november 1896 och Rundberg fick flytta som postmästare till Simrishamn. Något av hans gärning under 22 år i Kvistrum speglas i min redovisning av poststationerna i några av de posthistoriska häftena från Bohuslän. Man får gärna intrycket att Rundberg var en sträng herre som också lätt kunde komma i konflikt såväl med underlydande som med jämställda eller högre befattningshavare. En oöverensstämmelse mellan honom och postmästaren i Uddevalla i början av år 1883 finns i ett ca 30-sidigt ärende i Postens centralarkiv med diarienummer Klb 1883:496. Det bottnade i en tvist med en reservpostiljon, som av olika omständigheter fick stor räckvidd.
Jag kan inte gå in på detta här men skall i all korthet beröra ett fall som var före under hösten 1882. Postförarna Andreas Hansson och Andreas Olsson skrev den 26 september 1882 till poststyrelsen och inledde på följande sätt:
"I anledning av närlagde från Kungl.Postkontoret i Kvistrum få vi vördsammast och ödmjukast framställa förfrågan, huruvida postkontoret i Kvistrum har rättighet att ålägga oss att ej emottaga brev, då vi fattat Kungl.Generalpoststyrelsens kontrakt så, som vore vi skyldiga tillhandagå med avlämnande och emottagande av brev under postföringen, vilket vore svårt att avvända allmänheten"
Postförarna ansåg sig näpsta av postmästare Rundberg. Denne hade enligt deras uppgift framhållit "det oförsynta i deras tilltag att syssla med brevs emottagande under resorna med posten".
Orsaken till postmästare Rundbergs reaktion var att han hade fått klagomål över att posten hade försenats. Efter hand som brevtrafiken ökade, kunde postutväxling längs färdvägen förorsaka förseningar, särskilt om tidtabellen för postföringen var snävt tilltagen och väglaget dåligt. Det hade man kanske inte kunnat förutse, när tillämpningsbestämmelserna sattes på pränt i Allmän Poststadga år 1881. Enligt dess fjärde paragraf kunde lösbrev "avlämnas till postiljon eller postförare vid skjutsombytesstation eller å ställe, där uppehåll göres för lösväskas avlämnande eller mottagande".
Allmän poststadga, som kan sägas reglera förhållandet mellan Posten och kunderna, var intagen i det sista cirkuläret i 1881 års samling.
Postmästare Rundberg var inte försiktig nog att läsa dess bestämmelser om lösbrev, innan han lät poststationsföreståndaren i Hedentorp förmana de båda postförarna. Sedan "konflikten" utretts, fick postförarna veta att de hade följt gällande bestämmelser. Det kändes troligen snopet för postmästare Rundberg. Han var ändå ovetande om att generalpostdirektören varit barmhärtig nog att stryka sista meningen i konceptet till det brev, genom vilket han blev underrättad om poststyrelsens ställningstagande. Den meningen innehöll en förväntan från postledningens sida att postmästaren inte för framtiden skulle "göra sig skyldig till sådan obekantskap med gällande föreskrifter".
Troligen var man ändå i poststyrelsen osäker om poststadgans regler verkligen gick att tillämpa i praktiken. I konceptet till ett brev till postmästaren i Vänersborg, vilken skulle underrätta de båda under honom lydande postförarna som hade klagat, fanns uppgiften om att tidtabellerna inrymde tid för uppehåll vid skjutsombyten och utväxling av lösväskor men man strök slutmeningen att "postförarna icke äga att omförmälda postutväxling och i strid mot postföringskontraktet fördröja postforslingen utöver därför bestämd tid".
När postkontoret i Kvistrum förlorade sitt förvaltningsområde degraderades det till poststation den 1 november 1896. Hulda Nylöf blev föreståndare och hennes tid där blev begränsad. När bohuslänska längdbanan blev färdig för trafik drogs nämligen poststationen i Qvistrum in den 15 december 1903. Som framgår av det följande hade poststation öppnats i Munkedal långt tidigare och bara en månad efter att postkontoret i Kvistrum degraderades.
Källa: 95-Posthistorisk-Skriftserie.pdf[1]