Vad biskop Jens berättar om munkedalsbygden 94-1
Vad biskop Jens Nilsson berättar om Munkedalsbygden
Biskopsvisitationer i Foss prästegäll för 400 år sedan
Hur en biskops visitationsresa gick till får vi reda på genom an läsa Biskop Jens Nilssons visitatsboger og reiseoptegnelser 1574-1597. Landsvägarna var mycket dåliga eller på vissa ställen nära nog obefintliga. Det finns både sommar- och vintervägar. Därvid kan man notera att man i största möjliga utsträckning använde sig av att färdas på vatten. Sjöar och vattendrag förenade olika delar av områdena. Det finns en anteckning om att Biskop Jens för sig och sitt folk vid visitationsresorna behövde 8-9 hästar med ridsadlar, klövsadlar för packningen och korgar för vägkosten. Vi följa nu Biskp Jens på hans resa år 1594. Han var då 56 år gammal. En mycket obestämbart längdmått används i denna uppsats, nämligen "pilskudd", pilskott. Det torde röra sig om 200-225 meter. En fierings väg är ungefär 2600 meter och en gammal mil följaktligen 4 gånger längre.
Den 13 mars 1594 drog biskopen byvägen fram förbi Alnäs och Hajum, därpå togs en sydligare sträckning över nuvarande vägen, förbi Sörbo, Möllebacka och Ryr och därefter i sydväst och väster 3 eller 4 pilskott igenom skogen till ett vatten, kallat Tiern (Kärnsjön) och på denna längs östra landlinjen till en udde Tanngen (Tångenäbbet), som skjuter uti vattnet. Här möter sockenprästen Mogens Jensson i Foss med skjutshästar och biskopen gav prästen Gunder och länsman Erik Sörby tillåtelse att resa hem igen till Krokstad, där de hade mött Biskopen Jens, Mitt för Kärnsjön på den västra sidan rinner en älv ut, som kommer västerifrån från en gård, som heter Holt och ligger en halv fierings väg, i väster från Kämsjön. Strax väster om Holt ligger det ett vatten och därifrån rinner samma å öster om gården och ut i Kärnsjön. Och det finns 3 sågar vid samma å på den norra sidan, en vid Holt och de två andra nedanför.
Här nedan följer ett citat i översättning: "Sedan drogo vi från Taangen två pilskott i söder om en gård, som heter Taarp (Torp) som ligger på vänster hand. Där strax österifrån kommer det en älv, Örekille ut från förutnämnda vattnet Kärnsjön och löper i sydsydost en halv fiering till en gård, som heter Brålanda, där fogden bor, och rinner den där strax öster om gården. Gården Torp ligger omedelbart vid älvens utlopp av Kärnsjön, och därifrån går en väg sydöver till Foss kyrka. Nedanför Brålanda möter en älv, som kommer österifrån från Suergit (Sverige), som kallas Öreskille från "Stensetterbro", 1 mil, och så löper de båda samman ut i sydost under en bro, som heter Questrembro 2 eller tre pilskott från Brålanda. Och ligger samma bro i sydost från Foss kyrka fyra pilskott. Från denna bro löper Örekille vidare hän i sydost en halv fiering ut i Gulmarn (Gulmarsfiorden).
Sedan drogo vi från Torp i söder två pilskott om en gård, som heter Öeby (Öbbön) och den ligger på höger hand strax intill vägen och sedan därifrån i söder och något till öster, ett pilskott om en gård, som heter Houe (Hoga), och sedan därifrån i sydöst 2 eller 3 pilskott till Foss prästgård. Dit kom vi vid middags tid. Emellan Foss och Krokstad är den 1 1/2 mil. Foss kyrka ligger i sydost från prästgården två pilskott.
Herr Mogens hustru heter Karin Jostdatter, en dansk kvinna, och de hade fem flickor och två pojkar. Rätt väster om Foss kyrka ligger ettt lastställe, kallat Fölekil (Färlev), som sträcker sig i norr en fiering till Haaby socken till en bro, kallad Färlevs bro.
Till denna bro rinner en älv kommande från tre grenar. Den ena kommer västerifrån en fiering, från en gård, kallad Rom, där den löper genom gården, och kommer från en mosse strax väster om gården. Den andra bäcken kommer halvparten från en halv flexing i nordost från Rom, från mossar liggandes strax norr om en gård, kallad Dingle och löper genom denna gård och kallas Dinglebäcken. I sydost från Dingle, lika så långt, kommer det en bäck från en gård, kallad Louem (Lågum), och den rinner söder om gården från en mosse liggande strax öster om gården och möter de tre nämnda bäckarna norrifrån en halv fiering från Färlevs bro.
Till Foss hör två annex. Det ena heter Håby kyrka, liggandes 1 fiering norr om Foss. Där är gudsijänsten var tredje söndag sedan gammalt. Det andra heter Suarteborg (Svarteborg), liggandes en mil norr om Håby. Där är gudstjänst varannan söndag, men nu detta år har Mogens gjort tjänst i den alla varje söndag på befallning från Hannibal Gyldenstjerne, befallningsman på Bohus i Kungälv. Strax norr om Svarteborgs kyrka, två pilskott, ligger ett vatten, kallat Aspevattnet, tre eller fyra pilskott långt sträcker sig i sydost och nordost, där det från norra ändan rinner en å uti södra Boleren (Bullarsjön), öster om en gård Vassen."
I Foss prästgård är det icke goda hus, "thj under det kommer som bispen laa er en stue under saa hestestaalden under det ret op til stue veggen gamle huss, saa en anden liden stue".
Den 14 mars visiterade biskopen Foss kyrka, och predikade själv till texten Rom. 5 (Gud priser sin kierlighed imod oss, i det, at Christus er död for oss) Efter predikan examinerade han folket och hade sina förmaningar om Guds ords hörande, lydnad mot överheten och sockenprästen samt andra goda dygder. Och sedan frågade han dem om sockenprästen, huruvida de hade något att klaga på honom. De svarade enhälligt nej på frågan och tackade honom all ära.
Därefter gick de till bords och gästerna var Biskop Jens, fogden Morten Baltzersen, Christen Matzen på Faleilj (Faleby) och hans hustru Kirstin, en ung karl Niels Christensson i Kile, länsmannen Niels Nielsson, boendes uti Nordre Bråland, Mouritz i Questrem, som hade tjänat hos Knud Grubbe till Dragsmark, Anders i Rudztorp (Röstorp och hans hustru Astrid, en gammal tjock kvinna, boendes strax här i sydvest, två eller tre pilskott, Jens i Munckedall (Munkedal) och hans hustru Kirstin, och många fler.
Den 15 mars fortsatte följet, till Herrestad, vägen om kyrkan i Foss, så att de hade kyrkan på den högra handen därifrån till öster, 2 pilskott, något åt norr förbi en galge och stegel på den plats den man låg, som slagit ihjäl sockenprästen Nils Bagge i Krokstad, Sörbygden, år 1586. (Enl. brev reg. Fredriksborgs slott i Köpenhamn 19 juni 1586 skulle en länsman och dennes broder slagit ihjäl Peder Bagges broder Nils i Krokstad, varför den ene fick stånda rätt och den andre förklarades fredlös. Dessutom skulle deras familjer lämna socknen och pastoratet. Det kan nämnas, att prästens efterträdare rekommenderades att gifta sig med änka eller också försörja henne. Se Norsk Rigs-Registranter 1586).
Från galgbacken färdades man åt sydost till Qustrembro liggandes en fiering från Foss, och därefter över bron i öster, en lång bro. Därefter hade man en gård Questrem (Kvistrum) på vänster hand. Strax vid bron i nordost kröker sig åt något åt öster, därefter mot söder och så drog vi längs ut med denna älv,
Örekil (nu Kvistrumsälven), som vi hade på den högra handen, över en bäck, som kommer österifrån från ett berg. Bäcken löper ut i älven strax söder om bron. Så färdades man vidare utmed älven intill det man nådde älvmynningen uti Breugis kill (nu Saltkällefjorden), vidare i sydost, två eller tre pilskott, förbi en gård Breuig (Brevik), liggandes på höger hand tvätt vid vägen. Så fortsattes resan över en bäck strax öster om Brevik. Bäcken kommer från bergen i norr och rinner ut i kilen strax söder om Brevik (nu Sakkällan), så över en annan bro, Suinebacke (Svinebacka) bro två pilskott i öster, vid gården Svinebacka på höger hand, något från vägen. Det är den sista gården i Foss. Ytterligare en resa gör biskop Jens år 1597. Då kommer han från Kville den 21 juli och åker över gränsen till Svarteborg vid gården Ås och här möter sockenprästen Mogens i Foss med skjutshästar. Färden fortsatte förbi gårdarna Klovenen på höger hand och vidare söderöver en ödegård samt Stockebro fem eller sex pilskott, liggandes på vänster hand tvätt vid vägen sedan därifrån, fem eller sex pilskott i sydost till Östeby bro, en halvmil från Åsegränsen i sydostlig riktning. Under denna bro rinner en älv, som heter Östeby älv, kommande nordost ifrån i Svarteborgs socken. Älven rinner därifrån i sydostlig riktning, en halv tiering, ut i Gulmarsfjord (Gullmarsfjorden). Sedan kom de förbi Östeby på vänster hand och bron i öster och vidare i sydost förbi några små skogsdungar vid Skindfelderud (Skinnfälleröd), liggandes på höger hand och därnäst i sydost till Hoby (Håby) kyrka, som ligger på väster sida om vägen.
Sedan därifrån i sydost fyra eller sex pilskott till Selleby (Säteby) bäck, över denna vid Säleby gård, som ligger på höger hand och därifrån i söder och sydost till prästgård, en fierings väg från Håby. Ankomsten till prästgården ägde rum klockan 7 på kvällen och följet övernattade.
Den 22 juli vistiterade biskopen Foss kyrka och predikade själv över texten Rom 13. Efter predikan höll prosten härstädes Jens Gudeson förmaningstal till allmogen om Guds ords hörande och om allt annat som är påkallat. Därefter höll förhörde biskopen folket, både ung och gammal, om predikan och om allt det man lärt sig i barndomen. Samma dag hade Mogens en bjudning hos sig med gästerna Biskop Jens, sin svåger Niels Christiemson och hans hustru Kirstin Mogensdaatter, länsmannen i Foss Niels Nielsson samt Christiem Mastbon med hustru Kirstin. Gårdsfogde Christopher Galdis var också med.
Den 23 juli på morgonen hörde biskopen Mogens predikan över Lukas 16. om den rättfärdige husfogden. Precis klockan nio for Biskop Jens vidare från prästgården förbi Foss kyrka, som låg vid vägen på vänster hand och så till Quideströms (Kvistrums) bro, över denna bro, liggades i sydost åtta eller tio pilskott från Foss. Därefter fortsattes färden åt sydost vid Brevik, ett lastställe vid Guldmaren (Gullmarsfjorden) till Herrestad, förbi Kråkerödsskogarna och Svenslandsgårelarna. Med på denna färd var Mogens och hans svåger Niels, Peder Saltum, klockaren i Foss Christiem samt biskopens eget folk. Så lämna vi Biskop Jens och hans beskrivning om vårt pastorat för denna gång.
Gunnar Dahlquist