Vad hände det året? 89-2

FÖR SEXTIO ÅR  TILLBAKA, 1929.

Svenskar som utvandrat till främmande land. För omkring 60 år sedan, lämnade omkring   200 svenskar fosterlandet Sverige för att bosätta sig på Dagö utanför Estland. Vad orsaken  är till förflyttningen, vet ingen  med  bestämdhet, kanske  var  det rädsla för ofärdstider i hemlandet eller möjligen ren äventyrslusta. De voro alla driftiga jordbrukare och de tycktes trivas i sitt nya hemland.

De  byggde hus på  Dagö, och odlade mark.   Stammen växte i det nya hemlandet och allt tycktes gå väl i lås. Men den ryska kejsarinnan Katarina påbjöd att svenskbyborna inte längre fick stanna på Dagö, utan  förflyttas till en ort, belägen invid floden Dnjepr i Ukraina.ollnder sorg och  lidanden lämnade samtliga Dagö, nu inalles 1200 personer år 1781. Deras by i Ryssland blev   kallad   Gammelsvenskby och gränsade  till halvön   Ett par  av den yngre generationen Krim i väster. Men  1929 blev det     av svenskbybor, här vid ankomsten uppbrott igen, denna gången till    till Sverige i augusti 1919. deras ursprungliga hemland Sverige och det var 900 personer, som sommaren 1929 steg iland på hemlandets mark. Det sades, att den svenska rasen var oblandad — några äktenskap med ryssar har därför aldrig ingåtts.

Samtliga avreste over Rumänien och äntrade svensk jord i Trelleborg. De fördes vidare till Jönköping för inkvartering i kaserner, för vidare utplacering i olika delar av landet. Då de flesta hade varit jordbrukare, blev det självfallet så, att de ville fortsätta med detta arbete i sitt ursprungliga hemland.  De fiesta kom över till Gotland där de tyckte, "att Dagö låg tvärs över Bottenhavet" från gutarnas ö. I Sverige ordnades en kommitté med  prins Carl i spetsen som skaffade fram pengar och annat för att de långväga svenskarna  kunde få det drägligt efter så många års frånvaro.

Vid ankomsten till Sverige hade de inga bra kläder, det syntes som om det rådde knapphet  i det ryska landet. De talade en gammaldags svenska, exempelvis ungefär liknande: "viljen i vara så goda, etc". Märkligt var det att ett fåtal ville tillbaka igen och ett tjugotal av den yngre gruppen begav sig åter till Gammelsvenskby. Det sades, att de fiesta av svenskbyborna voro hjärtans glada att komma åter till sitt hemland. Med sig till Sverige hade de en präst, som alla var nöjda med. Han hette Hoas och avled 1942. Det kan tilläggas, att 1949 anordnade svenskbyborna ett 20-års jubileum på Gotland tillminne av sin landstigning på svensk mark.

•   Vintern var inte särskilt nådig år 1929. Tågen körde fast i snödrivorna i januari, i det annars så snöfattiga Skåne.

•   Den 1 januari 1929 var det 12 graders kyla, men solsken hela dagen. Ett kraftigt snöfall inträffade den 30 april detta år och alla vägar blevo svårframkomliga. Den 7  april var det kallt värre, hela 22 grader uppmättes vid Torps egendom.

FÖR FEMTIO ÅR TILLBAKA, 1939.

•   Utbryter andra världskriget den 1 september, då Tyskland överföll Polen. Den 3 september förklarar England  och Frankrike krig och karusellen     kom i full gång under hösten 1939.

•   Förra lärarinnan Alexandra Karlsson avled 1939, 65 år gammal. Hon var under en följd av år ambulerande lärare i rotar i norra delen av socknen innan hon 1908 erhöll fast anställning vid Jermunneröds småskola.

FÖR  FYRTIO ÅR TILLBAKA, 1949.

•  Den 18  mars 1949, avled provinsialläkaren i Munkedal, Sundberg i en ålder av 98 år. De sista åren av sin levnad bodde Sundberg i Äppelviken, nära Stockholm.

•  Midsommarvädret   var något  kyligt. Åskan förekom på   midsommardagen. I oktober samma år, var det varmt för årstiden men mycket regn förekom dessutom.  Julafton bjöd på regn och 5 grader varmt.

•  Författarinnan Elin Wagner,  avled detta år i en ålder av 67 år. Hon var född  i Lund, men bosatte sig senare i Småland. När Elin Wagner så småningom bosatte sig för gott i Småland, ägnade hon sitt stöd åt hembygdsrörelsen. Hon invaldes i Svenska Akademien år 1944 och några år tidigare medlem av  Samfundet de nio. Som  författarinna lär hon stått i särklass, närmast  under Selma  Lagerlöf som jämförelse.  En av hennes  böcker "Vändkorset",  har i höst visats i TV.

•  Mora-Nisse,  eller Nils Karlsson, gjorde ständigt framgångar inom skidsporten, år 1949 vann han för, sjätte gången i det historiska Vasaloppet. Det sades, att Mora-Nisse var blyg, han undvek alla närgångna journalister, som oftast kom med närgångna frågor, både före skidloppet, som efter fullbordat värv. Men han blev ändå prisad och lovordad för sina fina prestationer, både i Vasalopp, liksom i flera andra idrottsliga bravader.

FÖR TRETTIO ÅR TILLBAKA, 1959.

•  Ett danskt fartyg. Last- och passagerarångaren "Hans Hedtoft", på 3000 ton, förliser utanför Grönland, varvid 95 personer omkom.

•  Vid  Uddevallavarvet  sjösättes den 7  mars, tankfartyget  "W Alton Jones". Fartyget var  på 68000 ton och var den största båten dittills vid varvet. Ytterligare fem supertankers planeras att byggas under de närmaste åren, för amerikansk räkning.

Alfred Carlsson